Allianspolitik
Sedan valet 2006 styrs Sverige av en borgerlig majoritetsregering
Så här påverkas du av alliansens politik Enligt Transport
Alliansens jobbavdrag ger de flesta löntagare en skattesänkning.
Drygt 600 kronor i månaden för den som tjänar 17 000 per månad.
Vid en lön på 25 000 blir det drygt 900 kronor mera kvar. Men sjukskrivna och arbetslösa får inte del av detta.
Allmänt gäller:
* Förmögenhetsskatten halveras.
* Regeländringar i fastighetsskatten: den del som är markvärde beskattas med max 2 kronor per kvadratmeter tomt eller max 5 000 kronor. Det gynnar framför allt villaägare i dyra storstadsområden.
* Trafikförsäkringen blir nästa sommar dyrare, eftersom den ska bära sina egna kostnader. I somras beräknade Folksam höjningen till 1 500–2 000 kronor mer per år för personbil, och för bussar och lastbilar cirka 8 000 kronor per år. Bussbranschens riksförbund varnar för höjda biljettpriser i kollektivtrafiken, och Sveriges Åkeriföretag varnar för försvagad konkurrenskraft mot utländska lastbilar.
Vid sjukdom:
* Den förra rödgröna majoriteten höjde 1 juli sjukpenningtaket. Den som tjänar upp till tio basbelopp får ut 80 procent av sin lön. Alliansen sänker tillbaka detta tak till 7,5 basbelopp,
vilket för 2007 motsvarar 25 187 kronor i månaden.
* Sjukpenningen sänks med en dryg procent för alla. Flera andra ersättningar (sjukersättning, avtalsförsäkringar såsom AGS) kan påverkas som följd av detta.
* Den med sjuk- eller aktivitetsersättning blir förlorare på ytterligare ett sätt: pensionsrätten, som tidigare beräknats utifrån 93 procent av den så kallade antagandeinkomsten, ska nu
beräknas på 80 procent. Det innebär en kraftig sänkning av den framtida pensionen, särskilt för yngre som har sjukersättning.
* Sjukskrivna betalar samtidigt den förhöjda a-kasseavgiften.
Vid arbetslöshet:
* Skatteavdraget för fack- och a-kasseavgift försvinner.
* Egenavgiften till a-kassan höjs med 10 miljarder. Det blir 250–300 kronor dyrare per månad netto att vara med.
* Snart blir det obligatoriskt att vara ansluten till a-kassan.
* Kraven på hur mycket man ska ha jobbat för att kvalificera sig för a-kassa skärps.
* Dessutom ska ersättningsnivån grundas på arbetstiden de senaste tolv månaderna innan man blev arbetslös, mot nuvarande sex.
* Ersättningstaket sätts till 680 kronor per dag och det förhöjda taket (730 kronor) de första 100 dagarna tas bort. Cirka 1 300 arbetslösa Transportmedlemmar berörs.
* Efter 200 dagar blir ersättningen 70 procent. Det berör alla som tjänat upp till 21 360 kronor i månaden. Inom Transport får drygt 1 600 arbetslösa upp till 1 900 kronor mindre utbetalt i slutet av januari. Totalt får drygt 8 000 ersättning från Transports a-kassa i dag.
* Efter 300 dagar sänks ersättningen till 65 procent, men då måste man delta i en jobbgaranti. Vad denna ska innehålla vet inte regeringen i nuläget.
* Den som är helt arbetslös eller går på regeringens nya utvecklingsgaranti (som inte är presenterad än) behöver dock bara betala den ”vanliga” medlemsavgiften.
Men om man jobbar några dagar under en månad? Det är inte klarlagt exakt var gränsen ska gå. Troligen tvingas man betala förhöjd avgift då, vilket skulle betyda ren förlust att ta ett kort påhugg. Studenter som söker jobb kan i 90 dagar få grundbeloppet 320 kronor i
* a-kassa. Detta så kallade studerandevillkor slopas.
* För Transports medlemmar beräknas a-kasseavgiften bli cirka 348 kronor, jämfört med 106 i dag.
* Nästan alla måste betala den förhöjda avgiften: Arbetande, studenter, föräldralediga och deltidsarbetslösa. Även sjukskrivna, trots att man inte får ta del av jobbavdraget och trots sänkt sjukpenning.
Generellt för arbetsmarknaden:
* Arbetslivsinstitutet ska läggas ned. Forskarna skingras för vinden, liksom institutets välrenommerade bibliotek. Men nedläggningen får också konsekvenser för facket: en kvalificerad vidareutbildning försvinner, liksom viktiga ekonomiska bidrag till den fackliga EU-bevakningen, till utbildning för fackliga bolagsstyrelserepresentanter och projekt för att få LO-medlemmar att komplettera till gymnasiekompetens.
* Länsarbetsnämnderna ska läggas ned. Plusjobben försvinner, och antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar kraftigt. Därmed minskar möjligheten att utbilda eller omskola sig för att kunna ta andra jobb.
* Nystartsjobb införs, där staten står för arbetsgivaravgifterna för den som varit långtidsarbetslös, vissa ungdomar och invandrare. Under lika många månader som man varit arbetslös, slipper arbetsgivaren avgifterna.
* Samtidigt underlättas arbetsgivarens möjlighet att anställa på visstid.
* Arbetsmiljöverket får 50 miljoner mindre per år. Antalet inspektioner riskerar minska – oseriösa företag med dålig arbetsmiljö kommer lättare undan.
Kommande åtgärder:
* Regeringen vill att arbetsgivare ska kunna begära sjukintyg från första dagen. Den möjligheten finns redan i flera av Transports kollektivavtal, men då ska arbetsgivaren stå för intygskostnaden.
Om det inte finns reglerat, kan den anställde tvingas betala.
* Beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska ändras och baseras på historisk inkomst (tolv månader tillbaka) i stället för den nuvarande lönen. Den som gått arbetslös, föräldraledig eller studerat, och på jobbet sedan blir sjuk, får lägre sjukpeng än en kollega med samma lön som jobbat hela tiden.
* Socialförsäkringsnämnderna ska avskaffas. Nämnderna är den första instansen för att överklaga försäkringskassans beslut kring arbetsskador och livränta. Där sitter representanter för bland annat arbetsmarknadens parter, och man kan ta hänsyn till fler faktorer än enbart de juridiska – exempelvis göra mer initierade bedömningar av arbetsmiljön och hämta in muntliga vittnesmål.
Den som framöver får avslag, hänvisas nu direkt till länsrätten. Där är det enbart papper som avgör och ärendena är mer renodlat juridiska. I praktiken, tror Transports försäkringsexpert Annika Persson, betyder det att chansen att vinna mot försäkringskassan minskar ytterligare och färre får sina arbetsskador godkända.
Dessutom lär belastningen öka på de fackliga förtroendemän och försäkringsansvariga som i dag hjälper medlemmar i sådana ärenden.
Mattias Håkansson Transport
Enligt Kommunal
Om den nya regeringens förslag genomförs innebär det stora försämringar för de arbetslösa och a-kassan!
De nya reglerna innebär att färre får rätt till arbetslöshetsersättning genom att arbetsvillkoret höjs från 70 till 80 timmar i månaden. Det blir även lägre ersättningsnivåer.
Under de första 200 första dagarna är ersättningsnivån 80 %, men högst 680 kronor i dagpenning. efter 200 dagar blir ersättningen 70 % och från dag 301 så sänks dagpenningen ytterligare till 65 % av tidigare inkomst. Samtidigt som villkoren och ersättningsnivåerna försämras så ökar avgifterna dramatiskt. Förändringarna i a-kassan gör att den enskilde får bära en större del av kostnaden för sin arbetslöshet. Regeringen bryter alltså mot principen att alla gemensamt ska dela på kostnaderna för arbetslöshet.
Beslut om förändringarna kommer att tas i Riksdagen i december. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1/1 2007.
Regeringen vill snabbt öka statens intäkter med 10 miljarder kronor för att kunna genomföra en skattesänkning. Egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen höjs, och därför kommer det att krävas kraftigt höjda avgifter till a-kassorna. Avdragsrätten för såväl a-kasseavgiften som fackföreningsavgiften upphör.
- Vi kan inte acceptera att det är a-kassorna och dess medlemmar som ska betala inkomstskattesänkning på 10 miljarder. Med det här förslaget får a-kassornas medlemmar betala ”dubbelt”, dels genom högre avgifter till a-kassan och dels genom sänkta ersättningsnivåer, säger Kommunals a-kassas ordförande, Anders Bergström.
Hur kommer min avgift till a-kassan att påverkas av regeringens förslag?
Det är endast avgiften till arbetslöshetsförsäkringen som berörs av höjningen. Medlemsavgiften till facket berörs inte av förändringarna. Regeringens förslag är att införa en förhöjd egenavgift. Idag är avgiften till Kommunals a-kassa, 100 kr i månaden. Ökning av avgiften innebär, enligt regeringens egna beräkningar, att en medlem i Kommunals a-kassa ska betala 234 kr mer i månaden.
De som är helt arbetslösa, enligt en ny definition, är befriade från att betala den förhöjda egenavgiften. Definitionen av vem som är arbetslös betyder till exempel att deltidsarbetslösa, som i huvudsak är kvinnor, får betala den förhöjda egenavgiften, medan heltidsarbetslösa blir avgiftsbefriade. Det gör att förslaget slår hårdare mot kvinnor än mot män.
Vad innebär slopad avdragsrätt?
I förslaget ingår även att rätten till avdrag för a-kassan på 40 kr i månaden försvinner. Slopas gör även rätten att i deklarationen dra av 25 procent av fackföreningsavgiften.
Vad innebär det att arbetslöshetsförsäkring blir obligatorisk?
Det finns även förslag på att de som har arbete, har skyldighet att vara medlemskap i en a-kassa. Regeringen har inte presenterat hur detta ska se ut och har tillsatt en snabbutredning för att senare under hösten komma med förslag.
Hur stor blir ersättningen för dig som arbetslös?
* Idag är ersättningen 80% av din tidigare inkomst. Högst 730 kronor i dagpenning under de första hundra dagarna och därefter 680 kronor resten av ersättningsperioden.
* Från den 1 januari 2007 föreslås att ersättningen blir 80% av tidigare inkomst, men högst 680 kronor i dagpenning under de första 200 ersättningsdagarna. Från dag 201 sänks dagpenningen till 70% av tidigare inkomst och från dag 301 respektive dag 451 så sänks dagpenningen ytterligare till 65% av tidigare inkomst.
* Se vad det innebär för dig i tabell i bifogad pdf i sidans högerkolumn.
Finns det övergångsregler gällande dagpenningen?
* Det kommer inte att finnas övergångsregler beträffande dagpenningens storlek.
* Förslaget innebär att från den 1 januari 2007 så sänks dagpenningen för många som har en pågående ersättningsperiod. Se vad det innebär i tabell i bifogad pdf i sidans högerkolumn.
Hur lång tid får du arbetslöshetsersättning ?
Idag får alla en ersättningsperiod på 300 dagar, men viss möjlighet till förlängning upp till totalt 600 dagar. Regeringen har för avsikt att under våren lämna förslag på att en ersättningsperiod blir 300 dagar och för den som är underhållsskyldig för barn blir det 450 dagar. Då upphör möjlighet till förlängning och istället införs en så kallad jobb- och utvecklingsgaranti
Vad innebär det nya arbetsvillkoret?
* Idag krävs minst 70 timmars arbete i minst 6 månader under en ramtid på 12 månader alternativt 45 timmars arbete i 6 sammanhängande månader och minst 450 timmar totalt under denna tid.
Från den 1 januari 2007 krävs minst 80 timmars arbete i minst 6 månader under en ramtid av 12 månader alternativt 50 timmars arbete i 6 sammanhängande månader och minst 480 timmar totalt under denna tid.
Vad innebär det nya sättet att beräkna dagpenningens storlek?
* Idag används ett genomsnitt av det bästa resultatet av inkomsten från antingen sex månaders arbete eller samtliga månaders arbete inom en ramtid av tolv månader.
* Från den 1 januari 2007 används ett genomsnitt av all inkomst under ramtiden (12 månader). Många medlemmar har varierande inkomst månad för månad under
ramtiden, vilket gör att genomsnittet av all inkomst för en person med varierande inkomst får en lägre dagpenning med det nya beräkningssättet.
* Förslaget på beräkning av företagares inkomst för fastställande av dagpenning är det bästa av de senaste tre årens inkomst och det är något bättre än idag.
Vad innebär det att studerandevillkoret försvinner?
* Idag finns möjlighet att få grundersättning efter avslutade heltidsstudier för den som inte lyckas få ett arbete.
* För den 1 januari 2007 upphör denna möjlighet
Av Emma Nilsson Kommunal
Enligt SACO
Special om a-kassan
Den senaste tidens diskussion om a-kassan och reglerna för den har varit intensiva. Vi har i detta Nyhetsbrev samlat dokument, uttalanden, debattartiklar och annat som redovisar SACO:s ställningstaganden och syn på arbetslöshetsförsäkringen.
Nya regler för a-kassan
Att a-kassan skall få nya regler angavs i budbetpropositionen den 16 oktober. Hur de exakt skall utformas kommer i en särskild propsition till riksdagen den 16 november. Beslut fattas sedan före jul (riksdagens sista beslutsdag före jul är torsdag 21 december) och de nya reglerna träder ikraft fr o m den 1 januari.
Regeringen har hållit två hearingar; dels den 23 oktober om finansiering, dels den 30 oktober om reglerna.
Vid den senaste hearingen framförde SACO-ordföranden Anna Ekström att a-kassan riskerar att bli mindre försäkringsmässig med de nya reglerna.
- Inte ens en av tio SACO-medlemmar kommer att få 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Ändå får de betala premier till sista kronan och mer därtill, konstaterade hon. SACO-medlemmarna betalar därmed skatt och avgifter flera gånger för en försäkring som nu föreslås få ännu sämre villkor.
Här är de synpunkter SACO redovisade vid hearingen.
Vi har samlat alla SACO-dokument - pressmeddelanden, remissvar, debattartiklar - som handlar om detta i ett särskilt Dokument om a-kassan.
Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA, följer också vad som händer och uppdaterar sin hemsida så snart ny information kommer. Här är en länk till AEA.
Så skall a-kassan finansieras
Finansieringen av a-kassan har behandlats vid en särskild hearing med regeringen den 23 oktober. SACO framförde sina synpunkter då och SACO-ordföranden utvecklade dem i ett debattinlägg i Dagens Industri.
Nu har förslaget gått vidare till Lagrådet som behandlar det den 2 november. SACO:s remissvar finns här.
Sämre a-kassa kan leda till att fler söker socialbidrag
I en intervju med Akademikerförbundet SSR:s ordförande Christin Johansson i Dagens Eko den 30 oktober påpekas att bland annat studenter som har svårt för att inte längre kunna kvalificera sig på samma sätt till a-kassan, men kanske tidigare klarat sig med den mindre a-kassa de fått, nu kommer att gå till socialkontoren.
http://www.akademssr.se/portal/page?_pageid=75,126419&_dad=portal&_schema=PORTAL
Mer arbetsmarknad: vad händer med Arbetslivsinstitutet?
Vid ett möte i förra veckan med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och statssekreterare Eva Uddén Sonnegård diskuterade SACO:s ordförande Anna Ekström förutom a-kassan en rad andra aktuella frågor.
Anna Ekström framförde att det är viktigt att öronmärka pengar och ha en stabil plattform inom t ex universiteten för arbetslivsforskning. Utifrån regeringens kraftiga betoning på ökad sysselsättning borde, enligt SACO, arbetslivsforskning av hög kvalitet nu vara särskilt viktig för den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Därför är det viktigt att den kompetens som byggts upp inom Arbetslivsinstitutet inte splittras och att anslagen till denna forskning hålls uppe, det är viktigt att se till att väl fungerande verksamhet kan fortsätta med annan huvudman.
Vidare framförde Anna Ekström att det var viktigt att institutets bibliotek inte försummades och att detta kanske kunde samordnas med en räddningsaktion för Integrationsverkets bibliotek.
SACO ser gärna att SALTSA (http://www.saltsa.se/) fortsätter med statlig finansiering om Arbetslivsinstitutet ska läggas ner. Programmets yttersta syfte är att bidra till ett bättre svenskt och europeiskt arbetsliv genom att ta fram och förmedla aktuella kunskapsunderlag av hög vetenskaplig kvalitet. Det måste vara av intresse för en regering som säger sig satsa på jobben.
Arbetsmiljöfrågor i stöpsleven
En annan fråga som Anna Ekström tog upp med arbetsmarknadsministern handlade om arbetsmiljön. Det är mycket besvärligt att inte ha något statligt stöd för arbetsmiljö- och skyddsombudskurserna. Pengar till detta har strukits i budgetförslaget. Det är tveksamt om och i vilken form de kan fortsätta om de fackliga organisationerna på egen hand ska bekosta utbildningar som syftar till att främja ett bra arbetsliv.
Anna Ekström framförde även oro inför den stora neddragningen som drabbar Arbetsmiljöverket. Verkets mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. För oss inom SACO känns det som en viktig uppgift om man vill få fler i arbete.
Redaktör för nyhetsbrevet: Sven Erik Jansson
................................................................................
