  |
Den monopolliknande situation
som Microsoft besitter utgör en nationell
säkerhetsrisk i USA. Läs detta! Och spara pengar Läst hos http://pavel.frimix.se/ När jag besöker Universitetsbiblioteket eller min gamla institution i Lund, ser jag många studenter som sitter och arbetar med sina datorer. Av startljuden att döma kör i stort sett alla Windows, någon enstaka Mac. Ibland skymtar jag en skärm och då är det oftast MS Office som är igång. En student som använder MS Office på en Windowsdator har spenderat minst 1000 kronor, även med studentrabatter, för att bara börja jobba. Programvaruföretag är smarta. Man ger studenter rabatter. På så sätt vill man att de förblir kunder den dag de börjar jobba och tjänar pengar. Då försvinner givetvis rabatterna. Som student kan man tycka att man gjort ett kap när man får ett dyrt officepaket till halva priset. I själva verket är man ett offer för en reklamkampanj.Det verkar vara få studenter som ens känner till att det finns fullgoda fria alternativ till dyra program. Här är en lista över program jag använder och som är utmärkta för studier: Kontorsprogram: OpenOffice (För enkel ordbehandling använder jag ofta AbiWord) Referenshanterare: Zotero Punktgrafik: Gimp Vektorgrafik: Inkscape Webbläsare: Firefox (Ofta använder jag Opera, som visserligen inte är ett fritt program, men gratis att ladda ner och använda) mycket snabbt dessutom E-post: Thunderbird Alla finns till Windows. De är gratis att ladda ner, installera och använda |
Är inte fria program sämre än betalprogram? Det varierar givetvis från fall till fall. Firefox är överlägset Internet Explorer. Zotero är bättre än EndNote. Gimp tycker jag är 80-85% så bra som Photoshop. Vad jag menar med det är att riktiga proffs kanske inte kan arbeta fullt ut i Gimp. För hemanvändare och studenter räcker Gimp mer än väl. Skillnaden är 12.000 kronor. Det är mycket falukorv, snabbmakaroner och ketchup!
En annan faktor är äganderätt. I OpenOffice sparas dina dokument i en komprimerad fil. Du kan öppna filen utan programmet. Licens och programuppbyggnad gör att du har full tillgång till din sparade fil och programmets källkod. Det är du som äger ditt arbete.
I MS Office sparas dina filer i ett kodat format. Licensen du godkänner då du installerar ger dig begränsad rätt att använda programmet. Du har inte tillgång till källkoden. Din rätt kan dras in eller förändras. Om du slutar använda programmet har du små möjligheter att öppna dina filer. Vem är det som äger ditt arbete?
När man köper en dator följer ofta ett Windowssystem från Microsoft med. Microsoft är vad Nike är inom sportindustrin. Att använda en dator ska förknippas med Microsoft. Att sporta eller att se på sport ska förknippas med Nike. Windows är inte gratis. Flera hundralappar av priset för datorn är för operativsystemet. Vad är det man betalar för? Windows XP är bra men föråldrat. Windows Vista är kort och gott uselt. Windows 7 kommer enligt rapporterna att bli Microsofts bästa och dyraste operativsystem någonsin. Det är tack vare sin monopolliknande marknadsposition som Microsoft kan fortsätta att sälja föråldrade och dåliga operativsystem för enorma pengar. Man kan överväga om man inte kan använda ett annat system. Av en del datorförsäljare kan man få tillbaka pengar om man säger ifrån och väljer att inte installera Windows. Tyvärr har inte alla denna självklara service.
Linux är ett modernt och superstabilt operativsystem. Det finns flera lättanvända varianter som är gratis att använda. Alla program i min lista finns för Linux. Om man redan använder några av dem i Windows är det ett litet steg att gå över till Linux.
Jag tycker att alla studenter ska tänka igenom vilka program och vilket operativsystem de använder. Jag tycker också att det vilar ett ansvar på Universitet och Högskolor. Jag kan till exempel inte förstå varför Universitetsbiblioteket och min gamla institution har MS Office installerat på alla sina datorer, medan OpenOffice inte finns på en enda. Man borde uppmuntra studenter att använda fria program. Förutom att spara pengar lär man dem att tänka och att bli kritiska konsumenter som inte lär sig att automatiskt gynna dåliga monopolalternativ.Öppen källkod kan spara pengar 2009-10-21
Anders
Lindbäck i Svenska Linuxföreningen pekar
mig till en undersökning
av Statistiska Centralbyrån (är det bara jag som känner
"östblock" när jag hör det namnet?) som visar att de
svenska företagen lade 18,9 miljarder kronor på programvara 2008.
Alltså några miljarder mer än vad man lade på hårdvara (16,8
miljarder) samma år.
Jag är inte så naiv att jag tror att
bara för att man använder fri program utan licenskostnad (vilket
oftast är fallet om man använder öppen källkodsprogramvara) så
kan man helt kapa de här 18 900 000 000 kronorna. Men genom att
använda ett operativsystem utan licenskostnader, installera en
kontorssvit utan licenskostnader på majoriteten av företagets
datorer och virtualisera de showstoppers som håller företaget ifrån
att gå över helt till öppen källkod, till exempel genom en
terminalserver-lösning, borde man kunna skära betänkligt i
miljarderna.
Jag vet att jag ibland låter som att öppen källkod
skulle lösa alla problem, att det är någon sorts gyllene
hammare, men jag tror verkligen att öppen källkod, åtminstone
för små och medelstora företag, skulle kunna vara en ekonomiskt
fördelaktig lösning som kan vara värd att titta på.
När det
kommer till öppen källkod är det nästan aldrig, som Jan
Zetterdahl, it-direktör på Stockholms Läns Landsting verkar
tro, en fråga om att "enbart satsa på öppna program".
Varför IDG har valt att kategorisera inlägget under "Öppen
källkod" är mig en gåta. Speciellt då det enda artikeln
innehåller om öppen källkod är citatet:
... öppen källkod: ”Jag arbetade med det när jag var på Premiepensionsmyndigheten och det är en bra erfarenhet att ha med sig. Men Stockholms läns landsting har inga planer på att enbart satsa på öppna program just nu. Däremot tror jag att staten kommer att ställa tuffare krav på offentlig förvaltning att undersöka möjligheterna med öppna program i framtiden.”Spara miljarder
Flera entusiastiska bloggare skriver om nyheterna i Ubuntu. Till exempel:
Lathund, CryingFreeman, Lilla Ubuntubloggen, Little John, rancor, ulsak och Urban Anjar, Bossieman, och Påvel
( 4,0°C i Boden nu)
68+ Tel. 0924-203 10