Råek som bildades i slutet av 1999, har till uppgift att ta tillvara bygdens möjligheter och utveckling.
Vår vision är att vidareutveckla en levande landsbygd och tillsammans med stöd av kommunen och näringslivet skapa nya arbetstillfällen i området.
Vi vill skapa ett klimat där samverkan mellan områdets privata företag, offentliga sektorn och föreningarna kommer att berika bygden ekonomiskt, befolkningsmässigt och kulturellt.
Medlemmar i Råek är alla byaföreningar i församlingen, lokala företag, privatpersoner, idrottsföreningar och pensionärsföreningen och har idag över 300 andelsägare. 
Bli medlem och delaktig i bygdens framtid !

Du kan påverka utvecklingen i bygden.
Råek jobbar för utveckling. 
För att stoppa den negativa utvecklingen på landsbygden.
I en ekonomisk förening deltar medlemmarna i verksamheten
förutom att de äger den.
Råek vill säkerställa bygdens överlevnad genom lokal utveckling och hög servicenivå.
Driva projekt som syftar till att offentlig service och utbildning bedrivs inom ramen för ekonomiska föreningar eller enskilt företagande.
Den lokala styrelsen skall på sikt bli organisatoriskt ansvarig,
för Gunnarsbyns- församlings offentliga service.
Fungera som ett samverkansorgan mellan föreningar och företag i bygden, samt att medverka till ett ökat samarbete mellan byar i Gunnarsbyns församling
och övriga byar och kommuner i Råneälvdal.
I samverkan med företag, organisationer, byar och innevånare,
bygga upp en organisation för älvdalens gemensamma utveckling.
Via projekt finansiera uppbyggnad av arbetskraftspol, äldrekoperativt boende, distans- utbildningscentrum besöksnäring, kommunal service samt övrig servicenäring.

Strategisk handlingsplan för Gunnarsby församling

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Nuläge
Möjligheter
Vision
Utvecklingsområden

· Turism
· Geografisk kommundelsorganisation
· Lokalt Samhällsservicekontor
· Äldreomsorg i bygden - CDH
· Industrihuset - kombihuset
· IT- tekniken - Bredband
· Utbildning - Glesbygdskol - Språk på distans
· Räddningstjänsten Gunnarsbyn
· Landsbygden
· Gunnarsbyn - Niemisel två kommuner ett område?

Åtgärder

· Turism
· Kommundelsförvaltning
· Kooperativ äldreomsorg - ett hus - ett pilotprojekt
· Industrihuset övertas
· Bredband till området
· Språk på distans
· Återvinningscentral & Återvinningsmarkndsfilial startar i höst
· Utvecklad räddningstjänst i Gunnarsbyn
· Landsbygdsutskott
· Ett geografiskt landsbygdsområde

Information om utvecklingsplanen och
marknadsföring av Gunnarsbyområdet

Bilaga; Förteckning över byar i Gunnarsbyområdet

NULÄGESBESKRIVNING

Gunnarsby församling består av 13 byar (se bilaga) med idag ca 760 invånare och utgör till ytan en tredjedel av Bodens kommun. På 1950-talet bestod församlingen av ca 2 500 personer och skogsbruket dominerade näringslivet. Under perioden 1993-2001 har befolkningen minskat med 118 personer eller 13 %. De största nedgångarna finns i åldrarna 0-6 och 20-39. Mellan åren 1993 och 2001 har i absoluta tal åldersgruppen 0-6 år minskat från 86 till 49 personer och åldersgruppen 20-39 år från 164 till 110 personer. Medelåldern är hög och den största gruppen, drygt 400 personer, återfinns inom åldrarna 40-79 varav 270 i gruppen 40-64 år.

Knappt en tredjedel av Gunnarsbyns befolkning är förvärvsarbetande och mindre än hälften av dessa har arbete på orten. I Gunnarsbyområdet finns 60-talet företag inregistrerade varav en stor del har sin verksamhet förlagd till Boden. Det privata näringslivet (och organisationer) sysselsätter 80-talet personer i området. Näringsgrenarna handel och kommunikation och vård omsorg utgör drygt 40 % av arbetstillfällena

I området finns bland annat förskola, grundskola med tillhörande skolmatsal, fastighetsskötsel, hemtjänstgrupp, distriktssköterska mottagning 1 dag/vecka, "frivillig" räddningstjänst, lantbrevbärare och viss sophantering. Den offentliga sektorn sysselsätter knappt 40 personer i området.

I Gunnarsbyn finns ett kommunalt industrihus som inrymmer fyra företagare.
I Älvgården finns distriktssköterskemottagning (1 dag/v), hemtjänstlokal, en privat hyresgäst samt kontor för Råne Älvdals Rådet ekonomiska förening (Råek) och Malmens väg. Här finns också en medborgarterminal, datasal med ISDN-uppkoppling med viss möjlighet till distansutbildning. Dessa lokaler drivs idag med underskott. Råek har på försök under 2002 övertagit hyreskontraktet för utbildnings- och utvecklingscentret (130 m2) på Älvgården.

I och med Råne Älvdalsprojektet, som drevs under åren 1994-2000, påbörjades arbetet med den lokala mobiliseringen. Projektets främsta uppgift var att skapa den grundläggande infrastrukturen för turism- och friluftsliv.

Invånarnas höga medelålder påverkar områdets möjligheter till utveckling på ett negativt sätt. Inflyttning av yngre barnfamiljer bör prioriteras.

Under de senaste åren har en markant tillbakagång av nystartade företag skett samt en viss stagnation i byautvecklingsarbetet kunnat skönjas.

Under den senaste tioårsperioden har besparingar drabbat området hårt och fått befolkningsminskning som följd. Befolkningsprognosen för hela kommunen 03-06 beräknad på 250 nya arbeten per år, visar att Gunnarsbyområdet i slutet av 2006 kommer att ha minskat befolkningen med ytterligare 60 personer till att vara ca 700 invånare.

Den negativa befolkningsutvecklingen måste brytas, sysselsättningstillfällen skapas och alternativa kompletterande lösningar för glesbygden hittas om Gunnarsbyområdet ska kunna vara en attraktiv bostadsort med god livsmiljö och bibehållen och utvecklad service.

Den infrastruktur som grundlagts under åren i Råne älvdalsprojektet till förmån för turismnäringen har stora möjligheter att nyttjas vidare och utvecklas. Under projektets tid utvecklades företagsklimatet i området, flera företag och föreningar startades, många idéer och verksamheter utvecklades i området och byarna arbetade under 90-talet med byautveckling på ett framgångsrikt sätt.

Området präglas av en stark föreningsverksamhet. Råek som bildades i slutet av 1999, har till uppgift att ta tillvara bygdens möjligheter och utveckling. Medlemmar i Råek är alla byaföreningar i församlingen, lokala företag, privatpersoner, idrottsföreningar och pensionärsföreningen och har idag 119 st andelsägare.

MÖJLIGHETER

Möjligheter för en positiv utveckling av Gunnarsby församling.

· En stark levande landsbygd är en angelägenhet för hela Bodens kommun. Det långsiktiga målet med landsbygdsutvecklingen inom kommunen är att skapa en miljö där kreativitet och företagande skapar förutsättningar för människor att leva och bo på landsbygden.

· Den goda boendemiljön som området kan erbjuda i form av låga boendekostnader, nära till naturen, "lugn" miljö för barnen, att området är "centralt" beläget i regionen och att området har en outbyggd skogsälv.

· Människornas samsyn i bygden genom bl.a. bildandet av Råne Älvdals Rådet ekonomiska förening. Degerselsbygdens Fiskesamfällighet och Malmens Vägs ek.förening är två andra exempel på gemensamma föreningar med samsyn som ger kraft i området

· Områdets naturliga förutsättningar för småskalig landsbygds- och vildmarksturism.
Varumärket Råne Älvdal

· Den uppbyggda infrastrukturen när det gäller raststugor, restaurering av fisket, mm som grundlades under Råne älvdalsprojektet till förmån för turistnäringen och nu bl.a. lett till vägarnas upprustning är en viktig grundförutsättning för området att nyttja och vidareutveckla.

· Bredbandsutbyggnaden som ger områdets invånare och företag tillgång till snabb kommunikation och ökar möjligheterna för bl a företagsetableringar och distansarbete.

VISION

Vi vill

· Tillsammans med stöd av Kommunen och Näringslivet skapa 50 nya arbetstillfällen på fem år i området.

· vidareutveckla en stark och levande bygd, där våra idéer skapar en stark känsla för våra möjligheter.

· skapa ett klimat där samverkan mellan områdets privata företag, offentliga sektorn och föreningarna kommer att berika bygden ekonomiskt, befolkningsmässigt och kulturellt.

· att samverkan mellan dessa tre sektorer ska förbättra invånarnas möjligheter till delaktighet, faktisk påverkan och att ta gemensamt ansvar för församlingens framtida resultat

· att området ska erbjuda utvecklad samhällsservice så att människorna kan leva och bo i församlingen.

· locka nya människor att flytta till området och därmed till kommunen

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Turism
Områdets naturliga förutsättningar vilar på småskalig landsbygd- och vildmarksturism med bland annat följande framgångsfaktorer: Råneälven är Sveriges största outbyggda skogsälv med biflöden. Hela området kan erbjuda ett rent och drickbart vatten direkt ut bäcken, sjön eller älven. Området är glesbefolkat och erbjuder tystnad och privat sfär när så besökaren önskar. Det finns unika förekomster i floran och faunan och en levande skogssamekultur med koppling till fjällsamerna. Den turistiska infrastrukturen med vinter- och sommarleder, stugor och återskapandet av historiska baspunkter samt de åtgärder som gjorts för att återställa Råneälvens fiske i biflöden och huvudfåra.

Både landsbygdsturism och vildmarksturism bygger på småskalighet i sin grundfilosofi. Idag finns några huvudattraktioner i området bland annat vinterleden Malmens väg som är en kulturhistorisk dragare som genom åren fått ett ständigt ökande intresse främst från närmarknaden. Produkter och aktiviteter som skulle kunna utvecklas kring detta är bl.a. fiske, jakt, bo & äta samt Spiken/Furudal.
Sommarleden Hermelins ridväg är också en kulturhistorisk dragare som har samma utvecklingsbara produkter som Malmens väg.

Råne älv, Rörån samt Livas älv med biflöden kan med rätt planering bli ett av Sveriges bästa fiskevatten. De inplanterade vatten och de sjöar som finns idag ger ett brett utbud för sportfiskaren och vänder sig både till kunder med specifika kunskaper/önskemål samt de som har ett rent allmänt fiskeintresse. Utvecklingsbara produkter är guidning, bo & äta, kräftfiske, midnattssol fiske, rent drickbart vatten, kanoting, gäddfiskefestival, jakt, mm.

Skogsamekulturen kan nämnas som ytterligare ett exempel på utvecklingsbart område. Ett sameviste med kringaktiviteter baserat på dess kultur och historia skulle bli unikt i Sverige.
Dessutom finns redan ett 10-tal anläggningar och stugor, bastus mm byggda längs älven. Ett omfattande arbete har bedrivits med fiskevårdande åtgärder.

Redan idag finns ett tiotal företag och föreningar som delvis får sin utkomst av turistnäringen.

Geografisk kommundelsorganisation i Gunnarsbyområdet - (pilot projekt)
Kommunfullmäktiges utvecklingsplan ger möjlighet att skapa en lokal geografisk organisation som har ansvar för helheten i Gunnarsbyområdet. Utvecklingsplanen ger stöd för att decentralisera ansvar och befogenheter så nära brukarna som möjligt.
Det är komplicerat att "bryta sönder" en stor organisation i nya delar samtidigt som man ska behålla styrning, professionalitet inom respektive område och inte minst effektivitet i såväl ekonomi som service. Meningen är självklart att förändringen ska leda till bättre resultat för medborgare, personal och kommun.
Gunnarsbyområdet är till sin beskaffenhet lämplig stort och har offentliga verksamheter som förskola, skola, hemtjänst, industrilokaler och fastigheter som i en samverkande process kan utveckla den offentliga servicen i glesbygden. Detta bidrar till att ekonomin effektiviseras och servicen kan behållas och utvecklas.
En gemensam kommundelsorganisation i Gunnarsbyn är bl.a. ett sätt att hitta kompletterande former att bedriva offentlig verksamhet på landsbygd.
Det är mycket viktigt att arbeta fram en organisation i en öppen process med hög delaktighet från ledning och personal. Ett demokrati projekt!

Syftet med projektet är att hitta former för en geografisk baserad organisation med helhetsansvar för kommunal service i Gunnarsbyområdet. Det ska finnas en stor öppenhet för att prova nya idéer i samverkan över förvaltningsgränserna och utveckla servicenivån för medborgarna. Organisationen ska i första hand omfatta förskola, skola, äldreomsorg och kommunala fastigheter.

Samhällsservice lokalt och närmare befolkningen
Kommunens handlingsplan pekar på möjligheterna och nödvändigheten av att flytta servicen närmare brukarna i form av bl.a. s.k. medborgarkontor. Ett samhällsservice kontor i kombination med företags- och föreningslivet i bygden kommer att kunna bli det nav som behövs i området för framtidens landsbygdsutveckling. Bredbandsutbyggnaden ger möjlighet att integrera en s.k. 24-timmars myndighet i Samhällsservicekontoret.

För att behålla och utveckla servicen på landsbygden är s.k. kooperativ bra alternativ som kan komplettera den traditionella offentliga verksamheten. Det kan med fördel provas inom olika kommunala verksamheter för att behålla och utveckla verksamheten. I en gemensam satsning på landsbygdens utveckling bl.a. inom servicen, kan avknoppningar komma att ske i Gunnarsbyområdet. Kommunen förblir huvudman och skriver avtal med t.ex. gemensamhetsföretag, ekonomiska föreningar eller andra.

Äldreomsorg i glesbygd - CDH
Den av kommunfullmäktige antagna utvecklingsplanen för Bodens kommun slår fast att möjligheterna till avknoppning av offentlig service till eget eller kooperativt företagande särskilt kommer att beaktas.

Under första halvåret 1999 genomfördes en förstudie om behovet av ett äldreboende i Gunnarsbyområdet.
Studien visade att intresset är mycket stort bland de boende i området.
Fördelarna är många. Det ger trygghet för gamla att kunna bo kvar i hembygden. Det sociala kontaktnätet består och de äldre mår bättre.
En kooperativt äldreomsorg i kombination med hemtjänsten i Gunnarsbyområdet skulle bli ett pilotprojekt som utvecklar kommunens äldreomsorg, berikar åldringarna och skapar arbetstillfällen i bygden. Samt gör äldrevården billigare för kommunen.

Råek jobbar för att i en samverkande process (mål 1 projekt) med kommunen, projektera och ta fram en modell för hur ett lokalt äldreboende* i kombination med hemtjänst ska se ut. Den ska presentera driftform, finansiering och innehåll och ligga till grund för ett framtida kommunalt beslut.
I framtidsplanerna för Gunnarsbyområdets äldreomsorg bör möjligheterna utredas för hur Centrum för Distanshälsovård (CDH) ska kunna ingå som en naturlig del i servicen mellan vården, sjukvården och befolkningen i glesbygden.

Industrihuset ett kombinationshus
Råek planerar att ta över Industrihuset och driva det i egen regi. Huset kan förutom företag även inrymma samhällsservicekontor, distansutbildning, distriktssköterskemottagning, kontor för Råek, Malmens väg, mm.

Återvinningscentralen är en av grundförutsättningarna för tillskapandet av kombinationshuset, Industrihuset. Personalutrymmen kan med fördel inrättas i huset.

I huset kan en filial till Bodens återvinningmarknad starta och en lokal återvinningsmarknad kan öppnas. Filialen kan drivas på entreprenad av bygdens föreningar eller företag.

IT-tekniken
Det skall ske en ökad användning av den förbättrade infrastrukturen för data-kommunikation (Bredband) genom att utnyttja denna för utbildning och skapa applikationer för kommunikation mellan boende, företag, kommunen och olika externa intressenter.
Till exempel medborgarservice eller virtuella medborgarkontor och elektroniska handelsplatser för områdets företag. De möjligheter som CDH (Centrum för Distans överbryggande hälso- och sjukvård) kan innebära för landsbygden människor bör tas tillvara och utveckla servicen för människor som vill bo kvar på landsbygden..

Distansutbildning
I området finns bla en levande dynamisk grundskola (Älvskolan) från år 0-9, med stark förankring i bygden.
Entreprenörskap i skolan tillsammans med bygden är ett honnörsord som ligger invävt i skolans lokala arbetsplan.
Under år 2000 genomfördes projektet Lärskal 2 DoIt, ett dataprojekt som med framgång drivits i bygden. En fungerande infrastruktur byggdes upp och grundutbildning genomfördes i stor skala.
Under projektet diskuterades möjligheten och idén till språkutbildning på distans framförallt av två skäl.
Skolungdomarna i vår bygd måste ges samma möjligheter till språk studier på samma villkor andra i vår kommun och i landet.
Idag måste det vara fullt möjligt att på distans genomföra studier på hemma plan när det gäller B-språk (från år 6 till 9).
Bygdens företagare främst inom turism har stort behov av språkkunskaper. Det gäller i kontakterna med turister och i arbetet med marknadsföringen av företagen i området. Bygdens turistföretagare är överens om att kompetensutveckling i språk är en nödvändig ingrediens för att lyckas i sitt företagande. Just att kunna studera oavsett bostadsort oberoende av tid och rum öppnar nya möjligheter som ej funnits tidigare för glesbygdsmänniskan. En lokal distans utbildning kan komma att inspirera så att människor vågar ta steget.
En språkutbildning på distans skulle även locka arbetssökande från ortsbefolkning till språkstudier vilket vore unikt.

Vi tror att ett pilot projekt kring språkutbildning på distans sett i ett internationellt, företagsamt och kulturellt perspektiv skulle utveckla glesbygden. Kanske skulle det skapa en ny modell för utbildning.

Räddningstjänsten i Gunnarsbyn
Räddningstjänstens uppgifter och insatser bör utvecklas så att människors trygghet och överlevnad kan säkerställas. Nedan uppräknade områden är intressanta att titta närmare på.
Räddningstjänstens utryckning på ambulanslarm tillika deltagande i IVPA-projektet (i väntan på Ambulans) har slagit mycket väl ut och bör vidareutvecklas.
Samverkan mellan polis, kommunens nattpatrull och Räddningstjänsten bör utredas så övervakning och trygghet kan säkerställas på landet.
Ett samarbete med andra kommuners Räddingstänster när det gäller byarna Niemisel, Mårdsel, Pålkem, etc kan ge nya möjligheter och uppgifter.

Landsbygden
En stark, levande landsbygd är en angelägenhet för hela Bodens kommun. Det långsiktiga målet med landsbygdsutvecklingen inom kommunen är att skapa en miljö där kreativitet och företagande skapar förutsättningar för människor att leva och bo i landsbygden. Det är därför av största vikt att samtliga nämnder och styrelser känner ansvar för landsbygdens utveckling.

Landsbygdsutvecklingsarbetet skall präglas av en målmedveten strategi som, utifrån omvärldens villkor, lokala förutsättningar och enskilda människors behov, arbetar för att berika landsbygden ekonomiskt, kulturellt och befolkningsmässigt.

Tillgång till basservice och goda förutsättningar för lokal utveckling är viktiga för en levande gles- och landsbygd som i Bodens kommun. Utbudet, såväl som behovet, av service varierar i dagsläget mellan olika delar av kommunen.

Kommunen skall stödja det arbete som pågår med lokal mobilisering, samverkan mellan företag, boende och föreningar samt bibehållande av service och tjänster på landsbygden.
Den sociala ekonomin, med partnerskap mellan privat och ideell sektor är ett annat inslag som fungerar särskilt bra på landet och har stor betydelse för samhällsekonomin.
Den sociala ekonomin fungerar som både komplement och buffert mellan privat och offentlig sektor. Kommunen skall därför stödja initiativ till samverkan mellan offentlig verksamhet och landsbygdens behov.

Det bör understrykas att kraften och utvecklingsarbetet måste komma från människor och företag på landsbygden, i ett underifrån perspektiv. Kommunens roll är att stödja och uppmuntra de processer som pågår.

I Norrbotten har Gröna Jobb utförts sedan 1997 som arbetsmarknadsåtgärd för att skapa meningsfull sysselsättning till arbetslösa. Skogsvårdsstyrelsen har varit ansvariga för projektet som utförts i samarbete med Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingarna. I projektet har även Länsstyrelsen, kommunerna, museet, ideella föreningar, samerna med flera samverkat.

Nu kan man se det fina resultatet i Lassbyn och Sörbyn/Sundsnäs där arbete pågår idag. Alla byar arbetar nu med projektplaner för framtidens landskapsvård. Gröna jobb gynnar lokal arbetsmarknad, ökar trafiksäkerheten längs våra vägar efter röjningar samt gör landskapet attraktivare för besökare och ortsbefolkning.

Landsbygdsutveckling mellan två kommuner, Boden - Lule
Den geografiska delen i Råne Älvdal som innefattar Gunnarsbyområdet och Niemiselsområdet, är till sin struktur möjligt att utveckla. Det kräver en diskussion mellan människor i de två områdena och stöd av de båda kommunerna. Samarbete och samverkan mellan bygdens befolkning och de två kommunerna kan leda till service- och sektorsutveckling.

ÅTGÄRDER

Turism

· Generell översyn och tillskapande av lokal skyltning för hela området och i samverkan med Stiftelsen Råne Älvdal.
· Projektering av pool med rutschbana i anslutning till Sörbyns Camping.
· Förstudie av ett hotell i området med ca 60 bäddar.
· Marknadsplan för områdets aktörer.
· Vidareutveckla marknadsföring med större intressenter/aktörer nationellt och internationellt.
· Utveckla jaktturismen i samverkan med jaktlag, entreprenörer och skogsbolagen.
· Utveckla fisket inom strömmande vattendrag i området, genom att fiske i Råne älv, enbart tillåts med medföljande fiskeguide. Rörån, Livas älv med biflöden samt Sörlillån och Norrlillån fredas från fiske.
· Översyn av lokala naturtillgångar inom området.
· Starta ett hantverkshus i området där lokala hantverkare jobbar och ställer ut för försäljning.

Kommundelsförvaltning
Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen och näringslivschefen i samverkan med berörda förvaltningschefer, lokal personal och Råek att ta fram underlag till beslut om ett treårigt försöksprojekt med en geografisk kommundelsförvaltning i enlighet med fullmäktiges utvecklingsplan gällande det långsiktiga målet att skapa förutsättningar och en miljö för människor att bo och leva på landsbygden.

Samhällservicekontor - MBK
Bodens kommun inrättar ett samhällservicekontor i Gunnarsbyn. Kommunen finansierar och tillsätter en samhällsvägledare på SHSK.
Kontoret besätts av en samhällsvägledare med befogenheter, enligt den "rosa modellen" som är vedertagen på andra kontor i landet.
Beredning, ansvar och förankring för inrättandet av SHSK i Gunnarsbyn måste ligga på kommunlednings nivå med behjälplig förvaltningschef.
Under mål 1-projektet (03-04) förbereds och planeras för starten av ett SHSK. Övriga intressenter i projektet är bl.a. Af, Försäkringskassa och det lokala näringslivet.
Beslut om inrättandet av ett SHSK föreslås tas av Fullmäktige i sept. 03.

Äldreboende
Alt. 1 Kommunen bygger ett äldreboende i område med integrerad hemtjänst.
Äldreboendet drivs på entreprenad av den ekonomiska föreningen Råek eller som personalkooperativ.

Alt. 2 Råek bygger boendet. Kommunen antar borgenärsskapet för byggnaden.
Verksamheten drivs på entreprenad av Råek eller ett personal kooperativ.
Avtal förbereds och tecknas mellan kommunen och entreprenören före bygg starten.

Kommunens mål1 projekt (03-04)i samverkan med Råek tar fram beslutsunderlag och modell för äldreomsorgen i Gunnarsbyområdet.
Beslut tas av fullmäktige senast våren 04.

Industrihuset
Råek köper Industrihuset för en krona under förutsättning att föreningen:
· erhåller investeringsbidrag
· erhåller ett årligt utvecklingsbidrag

Bredband
Utbyggt enligt kommunens detaljplanering för Gunnarsby församling slutfört senast 03.

Språk på distans.
Barn- och utbildningsförvaltningen ges uppdraget tillsammans med Bygden och näringslivssektorn:
· att starta ett distansprojekt för språkundervisning på Gunnarsby skola samverkan med turistnäringen.

Återvinnings central
Återvinningscentralen byggs och startar våren-sommaren 03.
Ett femårigt skötselavtal skrivs mellan Råek och Tekniska förvaltningen.

Återvinnings filial
En filial till Boden återvinningsmarknad startas i Industrihuset i Gunnarsbyn. Gemensamhetsföretaget, Råek driver verksamheten och människor med svårigheter på öppna arbetsmarknaden bereds arbete.

Förslaget lämnas in till Kommunstyrelsen i början av 03 för beslut.

Räddningstjänsten i Gunnarsbyn

· Fortsätta att åka på ambulans-larm, Prio 1 och Prio 2. IVPA (i väntan på ambulans.)
· Räddningstjänsten tillförs en defibrillator som hjälpmedel vid hjärtstopp samt nödvändig utbildning.
· Vidarutbilda fem personer i sjukvård och räddningstjänst så att jourtjänst kan inrättas i Gunnarsbyn i samverkan med övrig kunnig sjukvårdspersonal som kan ha jour.
· Det kommunala utskottet för räddningstjänsten undersöker möjligheterna:
- för utökat upptagningsområde.
- för att åka på inbrottslarm.
- för en samverkan med socialförvaltningen kring trygghetslarm i glesbygd.
Undersökningen redovisas i augusti 03.

Landsbygdsutskott
Vi föreslår KOMMUNFULLMÄKTIGE att inrättar ett landsbygdsutskott direkt under Ks.

Två kommuner samverkar i ett naturligt geografiskt område
Kommunstyrelsen och ansvariga för kommunens landsbygdsutveckling i samarbete med de lokala intressenterna föreslås inbjuda Luleå kommun och Niemisels- borna till förutsättningslösa diskussioner under våren 03. Då diskuteras områdets utveckling när det gäller samhällsservice och hur kommunerna kan samverka för kompletterande lösningar i glesbygd.

Nya jobb på landet?
Den framtagna handlingsplanen, samt de infrastruktursatsningar som gjorts i området, via Råneälvdalsprojektet, vägsatsningar samt bredbandsutbyggnad innebär att antalet arbetstillfällen kommer att öka.

Information om utvecklingsplanen
och marknadsföring av Gunnarsbyområdet

Det är av stor vikt att utvecklingsplanens intentioner sprids både inom och utanför området för att öka delaktigheten och medvetenheten om framtagna utvecklingsområden. Olika former av intern och extern marknadsföring har hög prioritet. Marknadsföringen bör inriktas mot att presentera de satsningar som avses genomföras inom ramen för utvecklingsplanen.
I en övergripande plan för kommunens marknadsföring bör en plan tas fram för hur vi ska marknadsföra landsbygden. Riktat både mot närmarknaden och storstadsregionerna.

Förteckning över byar i Gunnarsbyområdet

Läs mer om alla byar i Bodens kommun här

Forsträskhed ligger precis på kommungränsen mot Luleå, fem mil nordost om Boden, åtta km från Niemisels järnvägsstation. Tidigare var det en jordbruksbygd, men idag pendlar de flesta till arbetsplatser på andra orter. Här bor 25 personer i den del av byn som ingår i Bodens kommun.

Gunnarsbyn bestod år 1645 bestod av endast två gårdar. En av dessa kallades "Gunnars" och därifrån kommer namnet Gunnarsbyn. Idag består Gunnarsbyn av ca 100 hushåll. Byn har två livsmedelsaffärer, skola, kyrka (invigd 1928), Folkets hus, bagarstuga och fin sportanläggning. Redan för 3 500 år sedan var Gunnarsbyn bebott. Fornlämningar på sluttningarna av bergen öster om Råneälven vittnar om boplatser som låg nära de delar av havet som gick upp i Råneälvens dalgång. Råneälven som är en av de få outbyggda skogsälvarna i Sverige, flyter igenom byn och bjuder på fina fiskemöjligheter, badplatser och skön natur. Gunnarsbyn ligger ca fyra mil norr om Boden. Här bor 227 personer.

Lassbyn nämns första gången 1641 i bouppteckningar. Befolkningsantalet var högt under tiden som Lassbyns såg under Meldersteins Bruk fanns på herrgården vid Lassbyforsen. Här drev man såg, sorteringsverk och kvarn av vattenkraften från älven. Under storhetstiden på 1860-talet var ca 200 man anställda där och byn hade över 250 innevånare. I början av 1900-talet lades verksamheten ner. Skogen har varit den största inkomstkällan för byns innevånare. Idag finns två åkerier med inriktning på skogstransporter. Dessa sysselsätter ca 10 personer. Det finns också jord och skogsbruk med hel eller deltidssysselsättning, tunnbrödsbageri, en liten antikhandel, Christers orkester, jordgubbsodling, radio-TV-service samt ett snickeri. Nu bor 50 personer i byn.

Norriån
Norriån är en liten by belägen ca 6,5 mil norr om Boden, i norra hörnet mot Gällivare kommun. De första nybyggarna anlände redan på 1700-talet och bosatte sig vid stranden av Grundträsket. De levde i huvudsak av vildren och fiske. Här finns sedan gammalt ett fiskeeldorado för olika fiskare, bl a i Lappträsket och Grundträsket, som är sjöar nära byn, samt Bodträsket och Storträsket, som ligger utanför byn. Fiskrik är även Spikälven som rinner ner i Livaälven, som i sin tur mynnar ut i Råneälven. Fångster som erbjuds är gös, gädda, abborre, harr och laxöring. Både i norra och södra Blåkölsbäckarna finns fina foreller. De bäckarna rinner ut i Grundträsket.
I byn finns en gammal skvaltkvarn senan slutet av 1800-talet belägen vid Mörtträskbäcken. Badstrand med fin sandstrand finns ca 4 km söder om byn. Bygdegården erbjuder matlagnings-, övernattnings- och duschmöjligheter.
Idag bor ca 57 personer i byn. I 34 hushåll.
Tyvärr är Norriåns förbindelse med internet en seg radiolänk.
Men det går att fixa med lite god vilja hos kommunen.
Hemsida: www.bodenonline.com/norrian

Sörbyn/Sundsnäs är en gammal jordbruksby belägen i Abrahamsåns dalgång. Fornlämningar visar att här levde människor redan för 2000 år sedan. Idag är Sörbyn mest känd för sina fina anläggningar vid stranden av det natursköna Vitträsket. Här finns bland annat festplats, campingplats, fotbollsplan, elljusspår, terrängspår, badplats, kanoting, fiske (röding), promenadstigar. Logimöjligheter finns i stugor, idrottsgård och bygdegård, totalt 50-100 liggplatser. Här bor 206 personer inklusive byn Sundsnäs. Blev Årets by i Bodens kommun 2002.

Valvträsk blev Årets by i Bodens kommun 1996. Verkstadsarbeten av tyngre fordon, schaktmaskiner, lastning och transport av skogsprodukter, jordbearbetning, lantbruk och skogsarbete, virkessågning, vapenreparationer, hemtjänstarbete samt kontor och företagsadministration är några av de vardagssysslor som präglar byn. I byn finns dessutom en stugby med 30 bäddar. I Valvträsk finns 16 företag till vilka åtta personer pendlar från andra orter. Här bor 30 personer.

Överstbyn är en öppen slättby och ligger på en udde mellan två stora sjöar, Avan och Överstbyträsket. 1645 fanns det fyra boställen här och de är fortfarande bebodda. Runt Överstbyn finner man lämningar efter tjärdalar, dessa var den viktigaste inkomsten här i byn under 1600- och 1700-talet. Välkänt för Överstbyn är Korpforsen som är ett mycket populärt utflyktsmål med övernattningsmöjligheter. Här bor 99 personer.

Samt ett antal mindre byar med ett fåtal bofasta:
I Aspliden bor 5 personer, i Degersel bor 13 personer, i Gunnarsdjupträsk bor 3 personer, i Långforsen bor 4 personer, i Åträsk bor 14 personer, i Övre Flåssjön bor 2 personer.

Vi måste få ett fungerande GSM-nät till området. I alla byar är mobil kommunikation begränsad.

E-posta gärna kommentarer

§ 1. NAMN

Föreningens namn är Råne Älvdals Rådet i Gunnarsbyns församling Ekonomiska förening

§ 2. SÄTE

Styrelsen har sitt säte i Gunnarsbyns församling Bodens kommun.

§ 3. ÄNDAMÅL

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva ekonomiska verksamhet som omfattas av medborgarservice såsom hjälp med ansökningar, kontakter med myndigheter, samordna projekt. Föreningsservice, företagsservice, rådgivning och samordning av resurser samt marknadsföring och försäljning av produkter och tjänster inom besöksnäringen och lokalt producerade varor såsom livsmedel, trä etc samt tillhandahålla arbetskraft via en gemensam arbetspol. Näringslivsprojekt att via projekt finansiera uppbyggnad av arbetskraftspol, Äldrekoperativt boende, Distans- utbildningscentrum, Besöksnäring, Kommunal service samt övrig servicenäring, bensin, livsmedel etc.

Föreningens medlemmar skall delta som leverantörer och konsumenter av tjänster och produkter i den ekonomiska föreningen.

• Säkerställa bygdens överlevnad genom lokal utveckling och hög servicenivå för innevånarna i Gunnarsbyns församling
• Driva projekt som syftar till att offentlig service och utbildning bedrivs inom ramen för ekonomiska föreningar eller enskilt företagande. Inom de verksamheter där det finns utvecklingsmöjligheter samt ekonomiska och organisatoriska vinster.
• Den lokala styrelsen skall på sikt bli organisatoriskt ansvarig för Gunnarsbyns- församlings offentliga service.
• Fungera som ett samverkansorgan mellan föreningar och företag i bygden samt att medverka till en ökad samverkan mellan Gunnarsbyns församling och övriga byar och kommuner i Råneälvdal.
• I samverkan med företag, organisationer, byar och innevånare bygga upp en organisation för älvdalens gemensamma utveckling.

§ 4. ORGAN

Föreningens organ är

• Föreningsstämma
• Styrelse
• Revisorer
• Valberedning

Funktionärer inom organen skall väljas bland föreningens medlemmar, dock är, i den mån juridisk person är medlem, delägare, styrelseledamot eller anställd i förtroendeinställning hos denne, även valbar. Revisorer kan dock väljas utanför föreningens medlemmar.

§ 5. MEDLEMMAR

Till medlem kan antagas endast den som är verksam som förening, företag eller är bosatt i Gunnarsbyns församling. Till medlem kan också antagas den som har väl dokumenterat intresse för föreningens ändamål.

§ 6. ANSÖKAN

Ansökan om medlemskap ställes skriftligen till föreningens styrelse som snarast fattar beslut i frågan och meddelar den sökande. Vid avslag skall motivering lämnas.

§ 7. ÖVERTAGANDE AV MEDLEMS ANDEL VID UTTRÄDE

Den, till vilken medlems andel övergått på grund av avregistrering eller annan särskild belägenhet, äger inträda som medlem i stället för den som utträtt, om denne uppfyller förutsättningarna för medlemskap.

Anmälan om önskat inträde skall skriftligen snarast göras till föreningens styrelse, dock senast vid utgången av det verksamhetsår som inträffar närmast sex månader efter ursprunglig medlems skriftliga meddelande till styrelsen om utträde.

§ 8. UTTRÄDE

Medlem har rätt att, dock tidigast två år efter beviljat inträde, hos föreningens styrelse skriftligt uppsäga sitt medlemskap. Utträdet sker vid utgången av det verksamhetsår som inträffar närmast sex månader efter det föreningens styrelse mottagit uppsägning av medlemskapet.

Utbetalning av utträdande medlem tillkommande medel sker sex månader därefter, om ej § 7 åberopas.

§ 9. UTESLUTNING

Medlem som aktivt motarbetar föreningens syften och huvudmål eller inte längre fyller förutsättningarna för medlemskap kan uteslutas av styrelsen eller föreningstämma. Medlem som uteslutits förlorar omedelbart rätten att delta i överläggningar och beslut. Utträdet ur föreningen sker dock först vid utgången av det verksamhetsår som inträffar närmast sex månader efter det uteslutningen beslutats. Om medlem utesluts är av denne inbetalad insats förverkad och skall tillföras Reservfonden, utom i det fall lagen om ekonomisk förening särskilt stadgar.

§ 10. MEDLEMSINSATS

Varje medlem som är förening, företag eller organisation skall till föreningen så snart medlemskap beviljats, inom 1 månad kontant inbetala en insats om minst 1000 kr, och högst 100.000 kronor. Medlem som är förening, företag eller organisation har 10 röster oavsett ytterligare insatser.

Varje medlem som är privatperson skall till föreningen så snart medlemskap beviljats, inom 1 månad kontant inbetala en insats om minst 100 kronor och högst 10000 kronor. Medlem som är privatperson har en röst oavsett ytterligare insatser.

§ 11. NYTTJANDESKYLDIGHET

Medlem är skyldig nyttja föreningens tjänster i följande utsträckning:

• I den mån att det gagnar föreningen och den enskilde medlemmen.

§ 12. VINSTDELNING

Av årets vinst skall, med beaktande av lagens bestämmelser om skydd för fordringsägare.

Fördelas enligt nedan, sedan eventuellt kvarstående förlust från föregående år täckts, skall 10 % tillföras reservfonden så länge den inte uppgår till minst 20 % av medlemsinsatserna. Av resterande belopp skall minst 90 % fonderas enligt god redovisningssed. Årstämman beslutar om eventuell utdelning till medlemmarna i förhållande till deras inbetalda insatser.

§ 13. STYRELSE

Föreningens styrelse består av ordförande, vice ordförande, samt minst fem och högst 10 ledamöter med tre suppleanter. Styrelsens ledamöter väljes för en tid av två år. Vid föreningens start väljes hälften av styrelsens Ledamöter och suppleanter för en tid av ett år, resterande för en tid av två år.

KONSTITUTION

Vid konstitution utser styrelsen inom sig, ordförande, vice ordförande, sekreterare samt verkställande ledamot som ekonomiansvarig och ansvarig för ledningsgruppen.

Styrelsen beslutar om teckningsrätt samt delegationer

LEDNINGSGRUPP

Verkställande Ledamot och ansvarig för respektive projekt/verksamhet utgör ledningsgrupp.

ADJUNGERADE

Styrelsen och ledningsgruppen kan adjungera personer som tillfälligt eller löpande har möjlighet att tillföra den kunskap som efterfrågas.

§ 14. VERKSAMHETSÅR

Föreningens verksamhetsår löper från och med 0101 till och med 1231.

§ 15. FÖRENINGSTÄMMA

Medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningstämma som kan vara ordinarie föreningsstämma eller extra föreningstämma. Vid föreningsstämma har varje medlem rösträtt enligt § 10.

Omröstning sker öppet utom vid val, där sluten omröstning skall äga rum, om någon så begär. Beslut fattas, där dessa stadgar ej annorlunda bestämmer, med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening, som ordföranden biträder, dock sker vid val avgörandet genom lottning.

Ordinarie föreningsstämma avhålles senast 6 månader efter verksamhetsårets utgång, på plats och tid som bestämmes av styrelsen. Motioner skall skriftligen inlämnats till styrelsen senast 8 veckor före årstämman.

Extra föreningstämma kan avhållas när styrelsen så anser erforderligt eller då minst en tiondel av röstberättigade medlemmar eller revisor hos styrelsen skriftligen begär. Ordinarie och extra föreningstämma skall avhållas inom området för föreningens säte.

Skriftlig kallelse, med föredragningslista skall utsändas till av medlem anmäld adress, som brev, i så god tid som möjligt, dock tidigast fyra veckor före och inte senare än två veckor innan ordinarie föreningsstämma och två veckor innan extra föreningsstämma.

Övrig information och meddelanden utsändes till av medlem anmäld adress, som brev eller via annan kommunikation som e-post, annonsering, massmedia eller telefonkontakt.

§ 16. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA

Vid ordinarie föreningsstämma skall följande ärenden förekomma:

1. Val av ordförande för stämman
2. Upprättande av röstlängd
3. Val av två justeringsmän, tillika vid val fungerande som rösträknare
4. Fråga om stämmans behöriga utlysande
5. Behandling av styrelsens årsredovisning för senaste verksamhetsåret
6. Revisorernas berättelse för samma tid
7. Fråga om fastställande av resultat- och balansräkningar samt disposition av tillgängliga vinstmedel
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning
9. Motioner som skriftligen inlämnats senast 8 veckor före stämman.
10. Ärenden som styrelsen hänskjutit till stämman
11. Beslut om arvoden till styrelseledamöter och revisorer
12. Val av ledamöter och suppleanter i styrelsen
13. Val av revisorer och revisorssuppleanter
14. Val av ledamöter i valberedningen

Ärende som ej upptagits på föredragningslistan må ej göras till föremål för beslut på ordinarie föreningsstämma.

Ledamot eller suppleant i styrelsen må icke delta i beslut om ansvarsfrihet eller val av revisorer och revisorssuppleanter.

§ 17. EXTRA FÖRENINGSTÄMMA

Vid extra föreningstämma må endast till beslut upptagas ärende som varit angivet i kallelsen till stämman. Som ordförande fungerar föreningens ordförande, i den mån inte stämman annorlunda bestämmer. Över extra föreningstämma föres protokoll, som justeras av två därtill vid stämman valda justeringsmän.

§ 18. STYRELSENS UPPGIFTER

Styrelsen företräder föreningen, bevakar dess intressen och handhar dess angelägenheter samt beslutar på föreningens vägnar i alla ärenden vars handläggning icke regleras av dessa stadgar.

Det åligger styrelsen

• att verka för föreningens ändamål
• att verkställa av ordinarie föreningstämman och extra föreningsstämma fattade beslut.
• att omhänderha föreningens ekonomi och bokföring.
• att upprätta förvaltningsberättelse och årsredovisning samt framlägga dessa vid föreningens årstämma.
• att föra medlemsförteckning på det sätt lagen kräver
• att verkställa övriga åligganden enligt dessa stadgar.

§ 19. STYRELSESAMMANTRÄDEN

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse eller om en styrelseledamot så begär. Över sammanträdena skall föras beslutsprotokoll, i väsentliga frågor med motivering, vilket justeras av ordföranden och en därtill vald närvarande ledamot.

Kallelse till styrelsesammanträde utsändes minst en vecka före sammanträdet. Ordinarie ledamot eller suppleant som ej kan deltaga skall omedelbart anmäla förfall. Suppleant ersätter ordinarie efter rullande turordning. Suppleant som tjänstgör för ordinarie ledamot anses enligt dessa stadgar som ordinarie. Alla suppleanter har närvaroplikt. Suppleant som ej tjänstgör som ordinarie ledamot har yttranderätt men ej rösträtt.

§ 20. BESLUTSFÖRHET

Styrelsen är beslutsför då ordförande eller vice ordförande samt minst halva antalet ledamöter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

§ 21. REVISION

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall årligen granskas av en på ordinarie föreningstämman utsedd revisor. För revisor utses en suppleant. Revisor och revisorsuppleant väljs för en tid av ett år.

Förvaltningsberättelse och årsredovisning skall överlämnas till revisorerna för granskning senast två månader efter verksamhetsårets utgång.

Revisorerna skall senast 30 dagar efter mottagandet av förvaltningsberättelse och årsredovisning avge berättelse över sin granskning.

§ 22. VALBEREDNING

Valberedningen skall bestå av fyra ledamöter och har till uppgift att föreslå om- eller nyval av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, revisor och revisorssuppleant. Valberedningens förslag skall överlämnas till styrelsen i så god tid att det kan bifogas kallelsen till den ordinarie föreningstämma där val skall äga rum.

§ 23. STADGEÄNDRING

För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid två på varandra följande föreningstämmor, varav ett skall vara ordinarie föreningsstämma, och att förslaget vid den sista stämman biträds av minst tre fjärdedelar av avgivna röster.

Ovan gäller i den mån inte frågans karaktär är sådan att lagen uppställt högre krav på röstetal.

§ 24. UPPLÖSNING

För upplösning av föreningen krävs beslut vid två på varandra följande föreningstämmor varav det ena skall vara ordinarie föreningsstämma och att förslaget vid den sista stämman biträds av minst tre fjärdedelar av avgivna röster.

Vid föreningens upplösning skall nettobehållningen fördelas mellan medlemmarna i förhållande till inbetalda insatser.

§ 25. IKRAFTTRÄDANDE

Dessa stadgar träder i kraft f r o m det datum då registrering skett hos PRV.

Ändringar i Stadgar utförda efter anmärkningar från PRV 1999-10-25

Dnr 593787EK/99

Godkännande och registrering av ovanstående stadgar och namn har skett 1999-11-22 av PRV bolag.
Org nr 769605-0876

Michael Engström

Ordförande

-Medborgarterminal Ex. på användandet:
Sök jobb, vad blir min skatt, försäkringskassans information, blanketter m.m.

Kom in och använd en dator med internet-anslutning, skicka e-post, prata utbildningar med oss.

-Kopiering eller fax 
Behöver du någon kopia eller faxa, eller plasta in ett dokument kom in till oss, vi ordnar det.

-Föreningsservice -Företagsservice Behöver ni upprätta medlemsregister, protokoll, bokföring eller något annat. Kom in till oss. Begär gärna prisuppgift!

 Industrihuset-Hallonet:  
-Råek - Bertil Degerlund 924-213 59
-Distriktsköterska - Maud Flode´n 0924-210 59
-NordCraft - Kurt Selberg 0924-211 72
-Gradax - Lars-Åke Johansson 0924-570 00
-Norrbottens Senap - Har tyvärr lagt ned verksamheten
Livsmedelslokalen i Industrihuset är därför ledig from. 1/2 2005
 -Ceracon - Göran Larsson 0924-213 50
-Återvinningscentralen - marknad 0924-213 66

Ring oss: 0924-213 59, e-post gunilla@ranek.net  

Råeks Styrelse

Styrelsens sammansättning från och med Juni 2005.

Verkställande ledamot: Bertil Degerlund
Ordförande: Anna-Lena Lindberg Andersson 
Vice ordförande: Kerstin Engström
Ledamöter: Karl Lennart Eriksson, Åke Selberg,
Michael Engström, Annika Degerman. 
Suppleanter: Jan Hansson, Mogens Amstrup Jacobsen, Kent Sundberg.
Adjungerad sekreterare: Gunilla Larsson
Adjungerad för PRO: Lars Nilsson 
Adjungerad för Norriåns Byaförening: Håkan Larsson 

Lokalt utvecklingscentra och äldreomsorg i Gunnarsbyområdet

Projektbeskrivning

Bakgrund
Gunnarsby församling består av 13 byar med idag ca 770 invånare och är till ytan en tredjedel av Bodens kommun. Församlingen hade på 1950-talet ca 2500 personer, då dominerade skogsbruket inom näringslivet.
Den senaste tioårsperioden har besparingar drabbat Gunnarsbyområdet hårt och vi ser framför oss mörka moln om inte vi tillsammans kan hitta alternativa och kompletterande lösningar för glesbygden när det gäller bl.a. offentlig service.
Idag finns i området bl.a grundskola, förskola, hemtjänstgrupp, några trygghetslarm kopplade till anhöriga, distriktssköterska (en dag/v), "frivillig" räddningstjänst, lantbrevbärare och viss sophantering. Flera av dessa verksamheter finns i offentliga lokaler spridda i området
Idag tvingas alla gamla att flytta till äldreboende i Boden när behoven uppstår. Vi vet att församlingens gamla väntar betydligt längre än genomsnittet innan de söker hjälp i den kommunala omsorgen. Vårdbehovet är väldigt tungt när våra gamla flyttar till äldreboenden/sjukhem i Boden.
Äldreomsorgen för området riskerar att centraliseras till centralorten.
Råne Älvdal projektet påbörjade den lokala mobiliseringen och processen där många idéer och praktiska saker utvecklades i Gunnarsbyområdet. Byarna jobbade under stora delar av 90-talet med byautveckling på ett framgångsrikt sätt.
Projektledning för Råne Älvdal stiftelsen har bl.a. haft ansvaret för det fysiska centret (Älvgården) i samverkan med kommunens näringslivsförvaltning. Den 31 december 2000 avslutades Råne Älvdal projektet och i december 2001 avslutade kommunen sitt hyresåtagande och ansvar för centret i Älvgården.
Under Råne Älvdal projektets tid utvecklades företagsklimatet och flera företag startades, inte minst inom den lokala turistnäringen. De senast åren har en markant tillbakagång skett av nystartade företag.
Bygdens lokala entreprenör inom turistsektorn utvecklas dock sakta men säkert. Idag finns ca 5 företag som helt eller delvis får sin utkomst av turistnäringen.
Verksamheter som funnits i centret Älvgården är Malmens vägs ek. förening, filial för Råne älvdals stiftelsen och Näringslivsförvaltningen, företagarförening, datortek, delar av skolbarnens datautbildningar, projekt rum, etc.

I Gunnarsbyn finns idag ett kommunalt industrihus med fyra företagare som hyresgäster. Vidare finns Älvgården som inrymmer distriktsköterska (en dag/v), hemtjänstlokal, en privat hyresgäst samt Råeks och Malmens väg ek. förening kontor. Vi vet att dessa hus har stora driftunderskott som kan komma att drabba bygden på sikt.
Råek har på försök övertagit hyreskontraktet för centret/kontoret på Älvgården under 2002.
Här finns en medborgarterminal som nyttjas sporadiskt, en data sal som är uppkopplad med ISDN med viss möjlighet till distansutbildning. Kopiering och fax kan användas av allmänheten.

Råek bildades i slutet av 1999, en sammanslutning i församlingen mellan byaföreningar, idrottsföreningar, pensionärsförening, lokala företag och privatpersoner. Idag finns över 300 andelar i föreningen. Huvudsyftet till bildandet är att med gemensamma krafter ta tillvara och utveckla bygden.

Vår målsättning med verksamheten enligt stadgarna § 3, utdrag:
Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva ekonomisk verksamhet som omfattas av medborgarservice såsom hjälp med ansökningar, kontakter med myndigheter, samordna projekt.
Föreningsservice, företagsservice, rådgivning och samordning av resurser samt marknadsföring och försäljning av produkter och tjänster inom besöksnäringen och lokalt producerade varor såsom livsmedel, trä etc. samt tillhandahålla arbetskraft via en gemensam arbetspool.
Näringslivsprojekt - via projekt finansiera uppbyggnad av arbetskraftspool, äldrekooperativt boende, distans- utbildningscentrum, besöksnäring, kommunal service samt övrig servicenäring, bensin, livsmedel etc.
Säkerställa bygdens överlevnad genom lokal utveckling och hög servicenivå för innevånarna i Gunnarsbyns församling
Driva projekt som syftar till att offentlig service och utbildning bedrivs inom ramen för ekonomiska föreningar eller enskilt företagande. Inom de verksamheter där det finns utvecklingsmöjligheter samt ekonomiska och organisatoriska vinster.
Den lokala styrelsen skall på sikt bli organisatoriskt ansvarig för Gunnarsbyns- församlings offentliga service.
Fungera som ett samverkansorgan mellan föreningar och företag i bygden samt att medverka till en ökad samverkan mellan Gunnarsbyns församling och övriga byar och kommuner i Råne älvdal.
I samverkan med företag, organisationer, byar och innevånare bygga upp en organisation för älvdalens gemensamma utveckling.

Syfte
Behålla och utveckla samhällsservicen genom:

Att bygga upp och driva ett lokalt samhällsservicekontor som utvecklar den lokala demokratin och som blir navet i bygden.

Att ge företag, föreningar och befolkningen service så som administration, bokföring, information och marknadsföring ur ett lokal perspektiv.

Att verka för att en geografiskt sektorövergripande verksamhet med helhetsansvar för den offentliga servicen, genomförs på försök i området.

Att utveckla äldreomsorgen i området med att bygga ett kombinerat äldreboende i samarbete med hemtjänsten.

Att skapa nya arbetstillfällen i församlingen.

Mål
Att starta och etablera ett offentligt samhällsservicekontor i Gunnarsbyn som drivs på entreprenad av Råek.

Att på entreprenad åt kommunen starta ett kombinerat äldreboende i samarbete med hemtjänst och distrikts vård.

Att etablera nätverk mellan befolkning, företag, föreningar, myndigheter och politiker så att vi i samverkande former utvecklar området.

Avgränsningar
· Utreda och projektera ett väl förankrat samhällsservicekontor i Gunnarsbyn som är offentligt finansierat och som drivs på entreprenad av Råek.
· Projektera och presentera en väl förankrat modell av ett Äldreboende i Gunnarsbyområdet integrerad med hemtjänsten. Boendet skall drivas kooperativt och driften ska säkerställas genom långsiktiga avtal med kommunen.
· Uppdraget gäller 03-03-15 - 04-05-15

Projektorganisation

Styrgrupp och uppdragsgivare
Näringslivsförvaltningen i Bodens Kommun

Projektledare
Bertil Degerlund är verkställande ledamot i Råeks styrelse och ansvarig för att projektet drivs enligt fastställda mål och direktiv. Denne leder och samordnar arbetet i projektet.
Projektledaren har tidigare varit ansvarig för projektet Lärskal, ett Leader-projekt samt har jobbat som projektledare i en äldreomsorgsundersökning för socialnämnden (99).
Delprojektledare är Gunilla Larsson som är anställd av Råek och ingår i projektgruppen med inriktning mot samhällsservicekontor. Gunilla har tidigare jobbat som administratör i Hemvändarprojektet Stubben samt arbetat som projektledare med en förstudie inom Växtkraft.
Marit Engström jobbar 25 % i projektgruppen med ekonomi, administration samt verksamhetsstöd för äldreomsorg. Dessutom har hon deltagit i förstudien/Äldreomsorg inom Växtkraftprojektet.

Referensgrupp - Äldreboende
Råeks styrelse
Social nämnden
Social förvaltning
Näringslivs förv
Lokal facklig företrädare
Hemtjänsten i Gunnarsbyn
Pro repr

Referensgrupp - Samhällsservicekontoret
Råeks styrelse
Kommunledningsförvaltningen
Näringslivsförvaltningen
Andra kommunalaförvaltningar

Intressenter
Norrbottens kooperativa utvecklingscenter (NKU)
Representant för lokala företag
Representanter för bya-, idrotts- och samfällighetsföreningar
Kommunpolitiker
Arbetsförmedling
Försäkringskassan
Bodens Turism ek. fören.
Råne Älvdal stiftelsen

Ansvar och beslut
Råek genom projektledaren är ansvarig för all dokumentation, administration och ledning av projektet inom ramen för det upphandlade projektet. Projektledaren ansvarar för samråd, information och beslut inom ramen för projektet, inför projekt ägaren.

Förankring
Den absolut viktigaste delen i projektet är förankringen bland den lokala befolkningen, berörd personal, fackliga organisationer och kommunens nämnder och förvaltningar.
Vi kommer att jobba med en process orienterad strategi för att genomföra projektet på bästa möjliga sätt. Detta innebär ett demokratiskt arbetssätt där många är delaktiga i besluten.
Medarbetarnas resurser och kompetenser tas till vara i projektet vilket breddar kunskapen och får dynamiska effekter som stärker resultatet. Metoden innebär att olika kunskaper och synpunkter bidrar konstruktivt och skapar ett stort engagemang. Genom detta arbetssätt kan vi nå målen.

Information, uppföljning och dokumentation
Den löpande redovisningen av projektet sker med delrapporter och lämnas till Näringslivsförvaltningen en gång/månad.
Utvärdering och slutredovisning sker under nov-dec 04, då projektledningen avger skriftlig slutrapport.
Resultatet av projektet kommer att delges massmedia.
Informationsmöten kommer att hållas för ortsbefolkningen i Gunnarsby Folkets Hus där projektet genomför informationsträffar ang. projektresultat.
Fortlöpande rapportering och slutredovisning kommer att finnas på vår hemsida.
Navet i projektet kommer att finnas på Råeks kansli som kommer att vara öppen för studiebesök och verka som mötesplats.

Resurser
· Projektbudget se bilaga.
· Råek:s kansli på Älvgården i Gunnarsbyn har idag en fullt utbyggd kontors miljö med Internet, hemsida, e-post, fax, kopiator, sammanträdesrum, m.m.

I kontakter med olika stödjare har Råek inför ett ev. framtida projekt etablerat speciella stödresurser bla:
· Hans Sundell, Norrb. Kooperativa utv.center (NKU) i Luleå
· Eva Bergström på Medborgarkontoret i Råneå ställer upp i nätverket som stödjare.
· Kommunledningen har i diskussioner med Råek ställt sig positiv till att öppna dörrar för samverkan med berörda nämnder & förvaltningar.
· Social nämndens ordförande (P Wahlström) har visat stort intresse för ett äldreprojekt.
· Kommunals arbetsmarknadsansvarige i Boden (Inger Ek) har i diskussioner med Råek anmält intresse för den fortsatta processen.
· Råek anser det mycket viktigt att framhålla den samverkans process som har pågått med Näringslivsförvaltningen när det gäller Råeks Mål 1 ansökan (Lokal utvecklings center & Äldreomsorg) under 2002.
· Under förstudien har Råek vid studiebesöken i Jämtland samt kontakttagning med bl.a. Övrebygden i Kalix kommun, påbörjat nätverksbyggen som har stor betydelse i ett projektarbete.

Nyskapande i projektet
Ett utvecklingscenter som blir mötesplats/kreativt center för lokal befolkningen, företag, föreningar och den offentliga servicen. Det utvecklar den lokala demokratin samt effektiviserar servicen på landsbygden. Och drivs av en gemensamhetsförening sprungen från bygden.

Ett kooperativt äldreboende i samverkan med kommunal hemtjänst en framtidsmodell för äldreomsorg i Bodens Kommun. Ett unikt projekt.

Målgrupp
Befolkningen i församlingen
Företag och föreningar
Bygdens gamla i behov av äldreomsorg.
Lokalt anställda inom den offentliga sektorn.

Jämställdhet
I Råek:s styrelse finns fyra kvinnor och sex män. I projektlednings gruppen finns två kvinnor och en man.
Företagen i bygden har en bra könsfördelning.
I de offentliga verksamheterna som finns i området är kvinnorna överrepresenterade.
I sammansättningen av referensgrupper är vår strävan att lika många kvinnor som män ska ingå. Projektets olika delar strävar mot att kvinnor och män engageras och börjar bryta gränser kring traditionellt manligt - kvinnligt. Som helhet strävar projektet mot att arbetstillfällen och verksamheter ska locka både män och kvinnor.

Miljöbedömning
Övergripande är "Hållbar utveckling och hushållning"
En sektorövergripande verksamhet med helhets syn när det gäller service på landsbygden minskar resandet med bil, effektiviserar resurserna (mer för pengarna) och befolkningen kan bo kvar på landet med bra livskvalité och trygg utveckling. På så sätt kan ungdomar på landet få del i nya lösningar när det gäller bla utbildning, en avgörande grundförutsättning för att gå vidare och möta den globala världen.
Alternativa lösningar som komplement till traditionell offentlig verksamhet ger nya möjligheter för hela samhället och glesbygden. Här kommer bl.a. den sociala ekonomin att påverka projektet efter avslutat projekt.

Förväntat resultat
Kvalitativt resultat
Ett utvecklingscenter med integrerat samhällsservice kontor ska vara etablerat i Gunnarsbyn senast 04. Allt för att utveckla den lokala demokratin.
Attityderna vidareutvecklas i området så att de lokala intressenterna samverkar i en lokal mobilisering för att göra området tillgängligt och attraktivt.
Avknoppningar och alternativa lösningar som komplement till den offentliga verksamheten påbörjas i Gunnarsbyområdet vilket vidareutvecklar vår kommuns verksamhet på landsbygden.
Om projektets mål uppnås skapas tio nya arbetstillfällen i området.

Förväntad verksamhet efter att projektets är slutfört
Råek driver utvecklingscentret med integrerat samhällsservice kontor. Centret finansieras genom att Råek säljer tjänster till kommunen, företag och föreningar samt hyr ut lokaler.
Ett äldreboende byggs i Gunnarsbyområdet och drivs på entreprenad åt Bodens kommun av Råek. Under förutsättning att kommunen skriver långtidsavtal för behovsprövad äldreomsorg.

Gunnarsbyn 03-02-25
Bertil Degerlund

VL/Råek

Råek -Råneälvdalsrådet i Gunnarsbyns församling ekonomiska förening
Hallonvägen 15,  961 97 Gunnarsbyn Tel 0924-213 59 
mailto:raek@ranek.net Hemsida http://www.ranek.net/