Visste du att det i Malmberget finns en kulturskatt i
Biblioteket.
-Bildarkivet  
-Och i Kyrkan

Se bla världens
största Hjortron

Till/

SENIOR 2005

Socialdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har beretts tillfälle att avge yttrande över ovanstående diskussionsbetänkande. Inom organisationen har PRO-distrikten aktivt deltagit i beredningen av remissen och 12 distrikt avgett yttranden. Yttranden bifogas. PRO får såsom samordnat yttrande lämna följande synpunkter.

Sammanfattning

PRO:s synpunkter på diskussionsbetänkandet är i sammanfattning följande

att beredningens tolkning av utredningsdirektiven och den framtidsbild och grundsyn som genomsyrar betänkandet kan möjligen vara motiverad på lång sikt men inte i perspektivet 2010- 2020-talet;

att i fråga om den demografiska utvecklingens inverkan på samhällsekonomin konkreta åtgärder måste vidtagas för att öka nativiteten;

att beredningens skrivningar i fråga om framtidsbilden att "ålder och äldre skulle bli alltmer ointressanta begrepp" uppfattas som direkt stötande och felaktigt och inte minst utifrån ökade vårdbehov för allt fler äldre;

att vi alltid kommer att ha en pensionsålder och att den som uppbär ålderspension alltid kommer att kallas pensionär och betraktas som äldre;

att de av riksdagen år 1997 antagna riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården uppmärksammas i beredningens slutbetänkande;

att en äldrepolitik behövs med i huvudsak samma inriktning som den av riksdagen år 1998 antagna handlingsplanen;

att betänkandets titel "Riv ålderstrappan" får uppfattas som att denna inriktning är beredningens huvudfråga och övriga delar av betänkandet är underordnade;

att beskrivningen av dagens pensionärer och pensionärsroll ger en felaktig bild och måste nyanseras;

att i fråga om planering för aktivt åldrande är det viktigt att den enskilde tar ansvar för sin egen utveckling och planering men att myndigheter och andra aktörer bör skapa förutsättningar för detta;

att aktivt medverka i åtgärder för att stärka ansvarstagande över generationsgränserna;

att instämma i beredningens analyser och synpunkter när det gäller att förhindra utslagning och tidiga avgångar från arbetsmarknaden;

att återinföra systemet med delpension för att öka möjligheterna till rörlig pensionsålder också när det gäller arbete efter uppnådd pensionsålder;

att öka äldre människors inflytande och delaktighet i politiken genom ett ökat ansvar för staten, landstingen och kommunerna samt de politiska partierna;

att landstingens och kommunernas pensionärsråd måste garanteras att få finnas kvar och utvecklas och att rådens ställning förstärks på olika sätt och bland annat genom att de på samma sätt som i Danmark baseras på en tvingande lagstiftning;

att i fråga om kultur av beredningen bör uppmärksammas de omfattande insatser och aktiviteter som pensionärsorganisationer bedriver;

att inom området social ekonomi PRO-föreningarna har en omfattande kontaktverksamhet och att PRO har den principiella inställningen att frivilliga insatser inom den sociala ekonomin inte får ersätta samhällets lagfästa ansvar utan endast vara ett komplement till detta;

att beredningen kraftfullt markerar det nödvändiga i att kommuner bör ge ett omfattande stöd till föreningslivet och därvid tar ansvaret för att det i kommunen finns samlingslokaler anpassade till personer med funktionshinder i erforderlig omfattning;

att PRO på olika sätt och främst i studieverksamhet kommer att föra ut kännedom om de olika folkhälsoprogram som håller på att utformas och även stimulera PRO:s lokala och regionala organisationer att utveckla verksamheter inom folkhälsoområdet;

att statligt stöd till ROT-program inom främst bostadsområden från det s.k. miljonprogrammet genomförs för att öka möjligheterna till äldres kvarboende och att bidrag för installation av hiss är särskilt angeläget;

att när det gäller ny teknik PRO:s IT-satsning PROsIT haft stor betydelse för att göra IT känt och användbart för äldre;

att insatser för att förbättra äldres närmiljö är angelägna och att det gäller såväl förbättrad tillgänglighet som säkerhet, samt

att PRO fortlöpande genomför syneförrättning av postservicen men förutsätter att Posten också noggrant följer och utvärderar den pågående omstruktureringen och är beredd att korrigera postservicen om det visar sig att reaktionen från postkunderna innebär sådana krav.

Inledning

I juni 1998 antog riksdagen en "Nationell handlingsplan för äldrepolitiken" och en viktig beståndsdel i handlingsplanen var att lägga fast målformuleringar för den framtida äldrepolitiken. Visserligen fanns i planen ett kortare perspektiv fram till och med 2001 men den uppfattas också som långsiktig utifrån målformuleringarna. Dessa innebär att äldre skall

- kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag,

- kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,

- bemötas med respekt,

- ha tillgång till vård och omsorg.

De nationella målen för äldrepolitiken omfattar de flesta samhällsområden. För att uppnå målen krävs enligt planen insatser inte bara av staten, landstingen och kommunerna, utan även av arbetsmarknadens parter, av föreningsliv, trossamfund, andra sammanslutningar och av enskilda människor.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen av handlingsplanen och avlämnade i juni 2002 en slutrapport till regeringen. Rapporten berör huvudsakligen området vård och omsorg och styrelsen anger att tillståndet inom dessa områden påkallar ytterligare nationella, regionala och lokala satsningar. Landstingen och kommunerna måste bygga upp en struktur för en långsiktig utveckling på äldrepolitikområdet. Dels handlar det om ett fortsatt stöd för att utveckla kunskap, kvalitet, innehåll och effektivitet i vården och omsorgen. Dels måste landsting och kommuner utveckla sin styrning genom en systematisk uppföljning och utvärdering som underlag för förbättring av vården och omsorgen. Socialstyrelsen avser att också utveckla sin samlade uppföljning och utvärdering på området, för att kunna ge riksdag och regering nödvändigt underlag för bedömning och ställningstagande beträffande äldrepolitiken.

Beredningens uppdrag och arbetssätt

Enligt direktiven för SENIOR 2005 skall beredningens förslag bidra till måluppfyllelsen av de av riksdagen fastställda målen för äldrepolitiken. Om så erfordras skall beredningen föreslå nya mål.

Beredningen tolkar direktiven så att den skall lämna förslag som avser förhållanden för de personer som år 2005 och åren därefter själva anser sig eller av andra anses vara "äldre". Det innebär att analyser och slutsatser i första hand avser personer födda fram till mitten av 1950-talet. Analyserna och slutsatserna avser deras fortsatta situation som äldre under åtminstone 2010- och 2020-talen.

Å andra sidan sett omfattar beredningens framtidsbild flera generationer och menar att det är under de närmaste åren som vi lägger grunden för synsättet av åldrandet och ett samhälle för människor i alla åldrar och därmed bilder som har effekter för att forma hela detta sekel.

PRO är landets största pensionärsorganisation med uppgifter att arbeta på bred front för att tillvarata och förbättra pensionärers levnadsbetingelser. Vårt remissyttrande påverkas därför helt naturligt av våra mångåriga erfarenheter och nuvarande upplevelser av förhållandena för äldre och de stora förbättringar i olika avseenden som kommit äldre till del. Förbättringar som till icke ringa del varit resultatet av PRO:s agerande såsom intresseorganisation.

Den tolkning av direktiven som beredningen gör och därmed den framtidsbild och grundsyn som genomsyrar betänkandet kan enligt PRO vara motiverad på lång sikt men knappast i perspektivent 2010- och 2020-talet. Det förhållandet att endast ett fåtal år förflutit sedan riksdagen antog den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken måste enligt PRO:s mening innebära att behovet av en särskild äldrepolitik inte kan ifrågasättas utan att handlingsplanens mål och inriktning måste vara gällande åtskilliga år framöver.

3.2 Samhällsekonomi

SENIOR 2005 anser att det fordras kraftfulla åtgärder inom många områden för att möta de exceptionella förändringar som en åldrande befolkning kommer att ställa oss inför under de närmaste decennierna. En utredning av den demografiska utvecklingens konsekvenser bör därför snabbt påbörjas.

PRO instämmer helt i beredningens förslag att en utredning om den demografiska utvecklingens konsekvenser påbörjas snarast och att utredningen skall beakta långsiktiga scenarier när det gäller tillgång till arbetskraft, tillväxt och sparande.

En förutsättning för bibehållen välfärd och trygga pensioner är enligt PRO en väl fungerande arbetsmarknad, fortsatt låg inflation och god tillväxt i ekonomin. För ekonomisk tillväxt och tillgång till arbetskraft är det därvid viktigt att tillvarata den äldre arbetskraften men också andra outnyttjade arbetskraftsresurser. Arbetskraftsinvandring måste också övervägas i ett längre perspektiv men först sedan dagens arbetskraftsreserver utnyttjats.

En avgörande förutsättning för att Sverige långsiktigt skall få en positiv välfärdsutveckling är också att barnafödandet ökar och att den negativa befolkningsutvecklingen bryts. Det är kanske mera dessa förhållanden än den åldrande befolkningen som förorsakar obalans i samhällsekonomin och som särskilt måste beaktas i en föreslagen utredning. Kunskap om det låga barnafödandet finns. Det gäller därför nu att omsätta dessa kunskaper till praktisk handling så att reella förutsättningar ges i samhället för familjerna att skaffa det antal barn de önskar.

4.1 Vår framtidsbild

Den framtidsbild som SENIOR 2005 skisserar handlar om ett samhälle med fler möjligheter att kombinera och variera arbete, fritid och samhällsengagemang än idag – oavsett ålder. Det är ett samhälle "där ålder och äldre blir alltmer ointressanta begrepp".

Beredningens vision innebär enligt PRO:s bedömning förhoppningar om att åstadkomma ett bättre samhälle för alla åldersgrupper och inte minst för äldre och framtidsbilden får uppenbarligen enligt PRO uppfattas som en önskan och en ambition.

Enligt PRO:s mening är den beskrivna framtiden eftersträvansvärd och positiv men ur våra synpunkter ganska orealistisk och inte minst vad det gäller pensionärernas situation i det åldrande samhället. Påståendet att "ålder och äldre skulle bli alltmer ointressant begrepp" uppfattar vi som direkt stötande och felaktigt och detta ur flera synpunkter. Vi kommer exempelvis alltid att ha en fastställd ålder för rätt till ålderspension - även om en sådan kan göras flexibel- och den som uppbär ålderspension kommer alltid att kallas pensionär och därmed betraktas som äldre. Vi ser från PRO:s sida inget negativt i att tillhöra denna kategori utan tvärtom i stället känna stolthet i att leva vårt liv i förvissningen om att vi under många år gjort insatser i samhället.

Ett annat förhållande som innebär att "ålder och äldre" inte blir ointressanta begrepp är utvecklingen mot allt fler äldre och de ökande vård- och omsorgsbehoven. SENIOR 2005 kommer ju i slutbetänkandet att redovisa och komma med förslag inom detta område. Det torde därvid bli tydligt hur centrala och resurskrävande dessa insatser är under överskådlig tid och därmed utgör både ett starkt motiv för behovet av en särskild äldrepolitik (se nedan) och en central plats i en sådan.

4.2 Människans värde och väl

PRO instämmer i stort sett i beredningens synpunkter om värdegrund och idéer om människovärdet men vill erinra om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården, som antogs av riksdagen i april 1997 och som bör uppmärksammas i beredningens slutbetänkande. Oavsett vilken social plattform man nått på grund av exempelvis utbildning och social status är det en självklarhet att alla har samma mänskliga värde och därmed skall behandlas lika.

Samhället måste garantera att de som av olika anledningar behöver särskild omvårdnad på äldre dagar även kan få det. Besparingar och skattesänkningar får inte vidtas på bekostnad av omvårdnaden eller att samhällsorganen hänvisar till vård som bedrivs på ideell grund.

Utifrån idéerna om människans värde och väl anser beredningen att solidaritet utgör ett övergripande viktigt begrepp. PRO vill här erinra om markeringarna i Nationell handlingsplan för äldrepolitiken om ett solidariskt samhälle för alla åldrar. Enligt handlingsplanen måste ett gott samhälle byggas på solidaritetens grund. Med utgångspunkt i varje människas lika värde blir det gemensamma ansvarstagandet en sammanhållande kraft i samhället. I handlingsplanen markeras också att "den gemensamma finansieringen av vård och omsorg är en naturligt följd av solidaritetens principer. Den är grunden för ett system där var och en får hjälp och stöd - oberoende av personlig ekonomi, social bakgrund, kön eller ålder". PRO instämmer helt i dessa tankegångar och förutsätter att dessa kommer att inta en framskjuten plats i beredningens slutbetänkande.

4.3 Behövs en särskild äldrepolitik

SENIOR 2005 konstaterar att förekomsten av en särskild äldrepolitik kan leda till att föreställningen om äldre som en särskild kategori befästs och att människor i högre åldrar inte uppmärksammas inom andra politikområden.

I samtliga underremisser från PRO-distrikten markeras eftertryckligt och med goda argument att en särskild äldrepolitik behövs under lång tid framöver med i huvudsak samma inriktning som den av riksdagen antagna handlingsdplanen 1998 och detta är också riksorganisationens bestämda uppfattning. Detta gäller främst vård och omsorgsfrågor men även boende, service, kommunikation och friskvård samt tillgång till arbete, politiskt inflytande samt kultur och social samvaro. Äldrepolitiken måste även enligt PRO:s mening inrymma rätten till sådana ekonomiska villkor som gör det möjligt för äldre att leva ett bra liv.

Som framhållits tidigare i vårt yttrande är PRO positiv till integrering och ökad förståelse mellan olika åldersgrupper men ser inget negativt i att särbehandla äldre med tanke på de stora och växande behoven av samhällsinsatser. Vi ser inte heller - som också påpekats tidigare – något negativt i att tillhöra en särskild kategori utan ser tvärtom detta som en fördel när det gäller att tillvarata och hävda de äldres intressen. För en pensionärsorgsanisation är denna inställning naturlig men även för enskilda pensionärer är detta en utbredd uppfattning.

4.4 Riv ålderstrappan – forma flexiblare livsloppsmönster

Betänkandets titel RIV ÅLDERSTRAPPAN får uppfattas som att denna inriktning är beredningens huvudfråga och att övriga delar av betänkandet är underordnade denna målsättning och vägar för att nå detta mål.

Att " riva ålderstrappan" låter drastiskt och utmanande och enligt PRO:s mening också ganska orealistiskt men samtidigt på sikt möjligt för att bidraga till att skapa förståelse mellan generationerna och att inte minst undanröja diskriminering av äldre. Att helt rasera gränserna mellan olika åldersgrupper är dock nära nog en omöjlighet. Som framhållits under avsnitt 4.1 måste vi även i fortsättningen ha en fastställd pensionsålder och därmed en grupp som tillhör kategorin äldre och som också uppfattas som äldre. Det betyder att denna "sista" ålderstrappa alltid kommer att finnas kvar och detta oberoende av hur flexibel man än gör pensionsavgången. Detta behöver inte alls uppfattas som något negativt om det i ambitionen att forma flexiblare livsmönster ingår att ändra attityderna mot äldre och betrakta denna grupp samhällsmedborgare på samma sätt som andra.

I betänkandet illustreras till och från bilden av den nuvarande äldregenerationen som passiv och initiativfattig och görs en jämförelse med kommande pensionärer som icke accepterande "den pensionärsroll som tagit form. Eller kommer de hellre att bara ha pension och leva sina liv på tvärs mot de förväntningar som finns om hur man bör bete sig efter pensioneringen ?

Och är samhället redo att möta deras nya krav och initiativ ? 

De citerade raderna från betänkandet avser 40-talisterna men kan gälla vilken framtida pensionärsgrupp som helst men det tycks som att beredningen med skrivningen vill markera att det skall inträffa ett slags trendbrott den 1 januari 2005. PRO uppfattar beredningens synpunkter som att den vill säga att "då skall ni som format denna pensionärsroll och haft alltför små krav och varit alltför initiativfattiga få se på annat". PRO:s erfarenhet visar en helt annan bild av tusentals av dagens pensionärer som aktiva, kravställande och medvetna och uppmanar beredningen att vara försiktigare och mer nyanserad i sina uttryckssätt i fortsättningen.

4.5 Bryt åldersbarriärer

Beredningens erinrar om att negativ särbehandling på grund av ålder är en diskrimineringsgrund och detta kan PRO helt instämma i liksom att förbud mot diskriminering på grund av ålder föreslås ingå i grundlagen. Det är också angeläget att myndigheter, företag och organisationer blir förebilder i språkbruk, etiska regler och policydokument i syfte att motverka negativ särbehandling på grund av ålder.

Diskriminering av äldre kan också förekomma i vård och omsorg. Det är enligt PRO helt oförenligt med god omvårdnad och diskriminerande att nästan aldrig få vistas ute, att aldrig ha någon meningsfull sysselsättning eller bli tvingad i säng långt före normal tid på grund av brist på personal, vilket i många fall förekommer inom äldrevården.

SENIOR 2005 anser att officiell statistik ska gälla hela befolkningen utan någon övre åldersgräns. PRO vill i detta sammanhang erinra om att SCB:s statistik omfattar personer upp till 84 års ålder och PRO instämmer därför i beredningens synpunkter att statistiken inte skall ha någon övre åldersgräns, så att den kan ge kunskap om hela befolkningen i alla åldrar.

4.6 Planera för aktivt åldrande

Enligt SENIOR 2005 är det en central uppgift för myndigheter och andra aktörer att skapa förutsättningar för den enskildes egen planering och eget ansvarstagande för ett aktivt åldrande. Det är också enligt beredningen angeläget att former av samhällets insatser för aktivt åldrande utvecklas.

Enligt PRO:s mening är det viktigt att den enskilde tar ansvar för sin egen utveckling och planering inför sin pensionering. PRO ser därvid som en framtida naturlig uppgift att även inrikta sin egen verksamhet på blivande pensionärer och medverka i planeringen av pensionärstillvaron. Inte minst ur hälsosynpunkt kan detta vara angeläget då ett aktivt liv är en viktig förutsättning för att leva ett så rikt liv som möjligt som pensionär.

4.7 Stärkt ömsesidighet och ansvarstagande över generationsgränserena

SENIOR 2005 anför i betänkandet att "de utmaningar som en åldrande befolkning innebär för samhället kräver fortsatta insatser för en hållbar utveckling mellan generationer över tid".

PRO instämmer i behovet av ökad förståelse mellan generationerna också vad gäller insatser för de växande äldregrupperna. Möjligheten att långsiktigt främja möten mellan personer ur olika generationer bör uppmärksammas inom alla delar av samhället. PRO anser att vi måste bryta åldersbarriärerna och få en ny generationssolidaritet. Att beskriva behovet av insatser för äldre som en utmaning och därmed risk för motsättningar och oförståelse mellan äldre och yngre tycker vi är fel utgångspunkt för goda relationer. Det är därför motiverat att nyansera uttryckssättet.

Risker för motsättningar mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsaktiva på grund av fördelningssystemet i vårt allmänna pensionssystem har också till och från påtalats. Det nya pensionssystem har emellertid en konstruktion som gör att riskerna för sådana motsättningar minskar. Beredningen beskriver i betänkandet det nya pensionssystemet som befrämjande för fortsatt förvärvsarbete för äldre på grund av möjligheten till intjänande långt upp i åldrarna men det är enligt PRO angeläget att också framhålla den ovan nämnda effekten av pensionssystemet nämligen att minska risken för motsättningar mellan generationerna.

5.1 Arbetsliv i förändring

SENIOR 2005 konstaterar att en allt kortare del av vår livstid ägnas åt förvärvsarbete medan vi får allt fler friska år efter pensioneringen. Nuvarande trend med tidigt utträde från arbetsmarknaden och senare inträde i arbetslivet kommer enligt beredningen att skapa problem i fråga om den framtida försörjningskvoten. Av denna orsak men också med tanke på arbetets värde för individen måste enligt beredningen åtgärder vidtas för att minska utslagningen från arbetsmarknaden före pensionsålderns inträde och att skapa förutsättningar för fortsatt arbete efter denna tidpunkt. Beredningen analyserar ingående olika faktorer som innebär problem i sammanhanget men visar också på vägar att skapa förutsättningar för att få positiva resultat.

PRO instämmer i stort sett i beredningens analyser och synpunkter. När det gäller att förhindra utslagning från arbetsmarknaden är det särskilt angeläget att skapa arbets- och anställningsvillkor som anpassas till individens förutsättningar. Anpassning av miljön och rehabiliteringsåtgärder för långtidssjukskrivna är också viktigt liksom de övriga åtgärder som för närvarande aktualiseras i budgetspropositionen för 2002/2003. Det är speciellt viktigt att uppmärksamma kvinnornas situation, då dessa i allmänhet missgynnas i den dolda prioritering som förekommer inom det medicinska området och inom rehabilitering.

För att få till stånd en flexibel övergång mellan arbetsliv och därmed förutsättningar att vara kvar på arbetsmarknaden vill PRO särskilt understryka det nödvändiga i att återinföra möjligheten till delpension i kombination med det nya pensionssystemet.. Denna pensionsform visade sig under många år vara ett effektivt och lämpligt medel för att åstadkomma en rörlig pensionsålder och därvid förbättra förutsättningarna att vara kvar i arbetslivet fram till och även efter pensionsålderns inträde. PRO vill också framhålla det angelägna i att lagar och avtal som förhindrar att kombinera förvärvsarbete med pension måste undanröjas.

6.1 Aktivt medborgarskap

SENIOR 2005 anser att frågor om äldre människors inflytande och delaktighet måste bli självklara delar av arbetet med att utveckla demokratins och medborgarrollens olika dimensioner inom bl.a. politik, kultur och social ekonomi. Ett konkret mål bör vara att öka deltagandet i olika beslutsprocesser bland personer äldre än 65 år, som idag är kraftigt underrepresenterade i bl.a. valda församlingar.

PRO kan helt instämma i beredningens förslag och vill i sammanhanget nämna att organisationen inför varje allmänt val tillskrivit riksdagspartierna med uppmaning att i sina nomineringar låta valmanskårens ålderssammansättning återspeglas i riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Tyvärr har partierna inte beaktat vår hemställan utan istället har andelen äldre i dessa församlingar minskat. De av beredningen anvisade åtgärderna är därför angelägna att få genomförda och PRO kommer att aktivt verka för att åstadkomma resultat.

6.2 Politiskt inflytande

SENIOR 2005 anser att människor i alla åldrar måste omfattas av arbetet med att utveckla inflytande och delaktighet i lokalsamhället med särskilt ansvar för staten, landstingen och kommunerna samt de politiska partierna. Det är därför angeläget att partierna ser till att fler äldre får förtroendeposter och behåller sina uppdrag längre tid.

Enligt PRO:s uppfattning och som nyss framhållits måste äldres deltagande i olika beslutsprocesser öka. Att inneha en kommunal förtroendepost innebär emellertid inte för en äldre att behöva uppfatta sig som att särskilt representera äldreintressen eftersom hänsyn i de flesta fall måste tas till kommunalt övergripande intressen. Äldres intressen måste därför främst tillgodoses på andra vägar och särskilt genom de Kommunala pensionärsråden (KPR). PRO vill här nedan ta upp den speciella frågan om KPR och även Landstingens kommunala pensionärsråd (LPR)

I Nationell handlingsplan för äldrepolitiken anges bl.a. under rubriken Förstärkt inflytande i kommuner och landsting:

"För att förstärka de äldres inflytande och medbestämmande i kommuner och landsting bör verksamheten vid de lokala pensionärsråden följas upp, utvärderas och utvecklas."

PRO konstaterar att handlingsplanens intentioner fortfarande äger full giltighet och detta inte minst vad gäller KPR och LPR. Pensionärsråden måste därför finnas kvar och utvecklas. Kommuner och landsting behöver ett speciellt organ med särskild erfarenhet och kompetens inom äldreområdet och särskilt med tanke på äldrevårdens utveckling för att tillgodose det framtida ökande behovet av insatser. PRO anser att rådens ställning på olika sätt måste förstärkas och bland annat genom att de på samma sätt som i Danmark baseras på en tvingande lagstiftning.

6.3 Kultur

SENIOR 2005 framhåller kulturens stora betydelse för att vitalisera den äldre generationen och redovisar olika områden inom vilka kulturaktiviteter är aktuella. PRO bedriver en mycket omfattande verksamhet med kulturanknytning och kan på område efter område av beredningens redovisning räkna upp aktiviteter inom organisationen. Nedanstående förteckning ger exempel på sådana aktiviteter under år 2001:

Antal Ant.deltagare

Studiecirklar 19.634 192.319

Gymnastik och motion 22.901 921.928

Dans 5.870 443.686

Föreningsmöten 11.435 678.058

Kulturarrangemang 4.741 259.850

Trivselträffar 8.554 369.285

När det gäller ny teknik har PRO under 2001 haft 512 studiecirklar i IT (PROsIT) med 4.740 deltagare och under innevarande år beräknas ca 10.000 medlemmar deltaga i sådan verksamhet.

Möten över generationsgränser har aktualiserats i olika former och skilda nivåer inom PRO, både lokalt i föreningarna och centralt i projektformen "Allas barnbarn". Detta speciella projekt som bedrivits i samarbete med SPF och studieförbund och med stöd av Allmänna arvsfonden har haft barn i åldrarna 0-6 år med särskilt behov av språkutveckling som målgrupp och inneburit att 800 pensionärer läst för barnen och även samtalat och berättat. PRO kommer att fortsätta och utveckla verksamheten.

Enligt PRO är det viktigt att SENIOR 2005 tar del av ovanstående uppgifter och kraftfullt framhåller vilken stor betydelse pensionärsorganisationerna har som kulturbärare och friskvårdsbefrämjare och vilka stora summor samhället kan spara på att främja och stödja de olika organisationernas verksamhet.

6.4 Social ekonomi

I Sverige och övriga skandinaviska länder har folkrörelserna en stark ställning och betraktas hos oss som en naturligt och viktig del i den "svenska modellen". Även om vi idag talar om "folkrörelsernas kris" så betyder organisationerna oerhört mycket för välfärdssystemet i vårt land som ett komplement till samhällets lagfästa ansvar. Den sociala ekonomin har alltså stor betydelse och med ökande antal äldre i högre åldrar ökar behovet av dessa informella insatser.

PRO-föreningarna har under många år haft en verksamhet till stöd för medlemmar som av olika anledningar inte har förutsättningar att delta i föreningens olika aktiviteter men som ändå har rätt till och skall känna gemenskap.

Denna verksamhet har benämningen "PRO-kontakt" och antalet kontaktombud var år 2001 6.464 och medlemmar som erhållit regelbundna besök eller telefonsamtal uppgick till 83.580. Det kan kanske synas "egoistiskt" att PRO begränsar sina kontakter till egna medlemmar. Genom organisationens storlek och den stora omfattningen på insatserna får dock ett mycket stort antal äldre med kontaktbehov sådana insatser och verksamheten får därigenom också allmänt sett stort värde. Ett stort antal PRO:are deltar dock i sådan kontakt- och besöksverksamhet som anordnas i samverkan med andra organisationer, exempelvis Svenska Kyrkan och Röda Korset.

SENIOR 2005 redovisar många intressanta uppgifter inom området Social ekonomi och anvisar vissa vägar för att vidga insatserna. Som angetts ovan svarar PRO för viktiga insatser inom området men har den principiella inställningen att frivilliga insatser inom den sociala ekonomin inte får ersätta samhällets lagfästa skyldigheter utan endast vara ett komplement till dessa. Inom välfärdsområdet måste finnas förvissningen om att samhällsorganen garanterar kompetens och kontinuitet men sådana krav kan inte ställas på de frivilliga insatserna.

SENIOR 2005 markerar det angelägna i att kommunernas stöd till föreningslivet, inklusive tillgång till lokaler, ger goda möjligheter att driva verksamheter som främjar delaktighet och gemenskap. PRO har kunnat konstatera hur det kommunala stödet till föreningsverksamhet och samlingslokaler drastiskt försämrats under de senaste åren. Detta har lett till att tillgången på möteslokaler minskat i sådan omfattning att många föreningar har uppenbara svårigheter att upprätthålla en fungerande verksamhet.

PRO uppmanar därför SENIOR 2005 att kraftfullt markera det nödvändiga i att kommunerna ger ett omfattande stöd till föreningslivet och därvid tar ansvaret för att det i kommunen finns samlingslokaler anpassade till personer med funktionshinder i erforderlig omfattning.

7. Vardagsliv

Under denna rubrik aktualiseras frågor om äldre personers hälsa, boende och närmiljö samt tillgång till handel, service och trafiklösningar och anges att dessa är vardagsfrågor men huvudfrågor även inför framtiden. SENIOR 2005 anser att samhällsorganen behöver bl.a. analysera hälsoutvecklingen och hur denna påverkar möjligheterna till kvarboende i hög ålder. Äldreforskning, samhällsplanering, handel, kollektivtrafik och post- och teletjänster är också viktiga områden att uppmärksamma med anknytning till en åldrande befolkning.

PRO instämmer i beredningens synpunkter och kommer liksom hittills att på olika sätt följa upp och bevaka de olika områdena såväl i regeringens pensionärskommitté som i LPR och KPR.

7.2 Förebyggande hälsoarbete

SENIOR 2005 konstaterar att framgångsrika insatser för att främja hälsa under åldrandet och bland äldre personer är en hörnsten i det fortsatta folkhälsoarbetet i Sverige. Beredningen redovisar olika slag av insatser och markerar det angelägna i att organisera förebyggande hälsoarbetet så att det integreras i andra insatser för äldre. Beredningen nämner särskilt de medmänskliga stöd som intresse- och frivilligorganisationer svarar för och att det bör tas till vara genom olika former av samverkan.

Som redovisats tidigare i detta yttrande svarar PRO för ett mycket omfattande folkhälsoarbete i sin egen verksamhet. En stor del av våra 383.000 medlemmar deltar i olika aktiviteter och kan på detta sätt förhindra ohälsa och samhällskostnader på grund av sjukdom.

Under hösten 2002 förväntas proposition från regeringen med förslag till Nationell handlingsplan för folkhälsan och Statens folkhälsoinstitut håller för närvarande på att utforma särskilt folkhälsoprogram för äldre. Dessa handlingsprogram blir viktiga dokument för fortsatta och fördjupade aktiviteter för såväl myndigheter som organisationer och företag inom området. Vi kommer från PRO att på olika sätt och främst genom studieverksamhet föra ut kännedom om programmen och även stimulera PRO:s regionala och lokala organisationer att utveckla verksamheter. I de fall som Lokala folkhälsoråd inrättas kommer vi att begära deltagande i dessa råd.

7.3 Boende

SENIOR 2005 konstaterar att det är få personer i 50- och 60-årsåldrarna som planerar sitt boende på sikt och inför pensioneringen. En bred diskussion om hur olika aktörer kan bidra till mer aktiv boendeplanering hos dagens och morgondagens äldre är därför motiverad för att möta önskemål och behov hos en åldrande befolkning.

PRO kan helt instämma i beredningens synpunkter som viktiga impulser hos såväl staten som kommuner och byggintressenter när det gäller att planera för äldre i det ordinära boendet. En stor del av bostäderna inom det s.k. miljonprogrammet erfordrar omfattande renovering och ombyggnad och PRO har tidigare föreslagit och kan här nu upprepa förslaget om ett ROT-program för sådana åtgärder. Speciellt angeläget är det – och detta med sikte på att öka möjligheterna till kvarboende – att installera hiss i fastigheter med fler än två våningar. I PRO:s tidigare nämnda studieaktiviteter inför pensioneringen kan på ett naturligt sätt också ingå boendeplanering.

PRO vill beträffande anpassning av bostäder till funktionshindrade framhålla det lämpliga i att bostäder redan vid nybyggnad beaktar anpassningsbehov och generellt vidtar åtgärder med tanke på funktionshindrade. Detta kan exempelvis röra sig om dörrbredder och bänkhöjder. Inte minst med tanke på de stora kostnader som anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse betingar är de föreslagna åtgärderna motiverade.

7.4 Teknik, handel och service

Tekniska lösningar har stor betydelse för människors oberoende och säkerhet menar beredningen men tyvärr känner många äldre enligt PRO:s erfarenheter tveksamhet och rädsla inför ny teknik. Att som anges i betänkandet att "äldre personers långa erfarenheter av ny teknik kan bidra till att öka kunskaperna om detta" låter därför inte trovärdigt. Många som varit verksamma i manuella arbeten har aldrig varit i kontakt med IT eller annan datoriserad kommunikation. Datorer är ännu så länge inte heller förekommande i varje hem och glesast är det hos äldre. Många äldre känner sig därför orättvist behandlade när hänvisning görs – inte minst i radio och TV- till företagets hemsida "för att läsa mer".

PRO:s egen IT-satsning "PROsIT" syftar till att göra den nya tekniken känd och användbar för äldre och kan ge önskad effekt men det kommer ändå att finnas stora grupper äldre som inte har tillgång till tekniken. Detta måste uppmärksammas av myndigheter och inte minst massmedia. PRO kan också helt instämma i beredningens synpunkter att tillverkare och utvecklare måste utforma vardagstekniken så att den blir tillgänglig för personer i alla åldrar och med olika förutsättningar, såväl när det gäller funktionsförmåga som ekonomiska möjligheter. PRO vill i sammanhanget nämna att Hjälpmedelsinstitutet i sitt handlingsprogram för år 2002 och 2003 prioriterar hjälpmedel för äldre.

När det gäller handel och service så är butiker, post och bank en livsnödvändighet för den äldre. Avståndet till dessa serviceinrättningar måste vara rimligt även om en längre sträcka kan klaras av förutsatt att kommunikationerna är tillfredställande. För personer som bor i landsbygds- och glesbygdsområden måste också för dessa finnas service och därmed ges möjligheter till kvarboende.

Samhällsorganen måste i sin bebyggelseplanering ta ett ökat ansvar för att service i olika former fungerar och detta inte minst för äldre personers servicebehov.

När det gäller postservice så har den senare tidens omfattande omstrukturering visat sig vara svårast för äldre att förstå och acceptera. PRO genomför också fortlöpande en syneförrättning av Posten för att utvärdera de genomförda förändringarna. Vi förutsätter att Posten också noggrant följer och utvärderar omstruktureringen och är beredd att korrigera postservicen om det visar sig att reaktionen från postkunderna innebär sådana krav

7.5 Närmiljö och trafik

SENIOR 2005 konstaterar att aktivt åldrande förutsätter en väl fungerande närmiljö liksom tryggheten när man rör sig i miljön. För att upprätthålla nätverk högt upp i åldrarna är det viktigt att det finns lokaler för gemensamma aktiviteter. Tillgången till en väl fungerande närmiljö bör sålunda enligt beredningen ges särskild uppmärksamhet i samhällsplaneringen och kunskaper om åldrande och funktionsnedsättningar måste vara grundläggande för all utveckling inom trafik- och transportområde.

PRO instämmer i beredningen synpunkter då våra erfarenheterna är att allt för stora brister i närmiljön förekommer för närvarande både i fråga om tillgänglighet och säkerhet. När det gäller tillgänglighet kan man ställa stora förväntningar på skärpningarna i plan- och bygglagen den 1 juli 2001 men också på det nyinrättade Tillgänglighetscentret hos Handikappombudsmannen. I samband med förbättrad tillgänglighet är det också enligt PRO viktigt att man utformar närmiljön för att förbättra säkerheten så att äldre inte behöver känna rädsla att vistas ute under vissa delar av dygnet.

Avslutande kommentar

Beredningen redovisar ett mycket omfattande och välskrivet material men har också haft mycket lång tid på sig för denna inledande fas i sitt uppdrag. Betänkandets karaktär av "diskussionsunderlag" inför den avslutande fasen i arbetet och inbjudan till en bred diskussion om centrala framtidsfrågor visar på villighet att ta till sig synpunkter och argument men också viss osäkerhet och vilsenhet i sitt arbete hittills. Det stora antalet parlamentariker och sakkunniga, representerade olika samhällsorgan, borde ha gett möjligheter för beredningen att redovisa konkreta förslag. Detta hade underlättat för remissinstanserna att ta ställning.

.

Stockholm den 15 oktober 2002

PENSIONÄRERNAS RIKSORGANISATION

Lage Andréasson

Ordförande Håkan Walander

Socialpolitiskt sakkunnig

© Sture Åkerström, PRO Malmberget mailto:sture Tel 0970-227 79,  Skriv ut