Sidfot frame layout

Mitt förstaubuntu_info.htm Mitt senaste
Ubuntu är framtaget av frivilliga ideellt arbetade människor runt hela världen...
Ubuntu Linux är ett GNU/Linux-system baserat på Debian.
Ubuntu-projektet är byggt på idéer som kommer från Ubuntu-manifestet som säger att mjukvara skall finnas tillgänglig utan kostnad, att programvaror skall kunna användas av personer på deras eget modersmål och att människor skall ha friheten att anpassa och förändra sin mjukvara på alla sätt de har behov av.
*Ubuntu kommer alltid att vara gratis, och det tillkommer ingen extra avgift för "företagsversionen". Vi delar med oss av vårt allra bästa arbete till alla på samma
Fria villkor.
De viktigaste friheterna hos fri mjukvara är definierade som:
*Friheten att använda programmet för vilket syfte som helst.
*Friheten att studera hur programmet fungerar, och anpassa det efter dina behov.
*Friheten att redistribuera kopior så att du kan hjälpa andra.
*Friheten att förbättra programmet, och släppa dina förbättringar till allmänheten så att alla kan dra nytta av det.
Du får lära dig vad frihet från licenstvång innebär !
...samt tusen fria program. Du väljer själv..Fritt..Fantastiskt

Världens snabbaste växande operativsystem heter Ubuntu och är ett linux-operativsystem.
Ubuntu 8.04 LTS heter den senaste versionen av operativsystemet.
Bokstäverna i slutet av namnet står för Long Term Support och innebär att versionen har officiell support i tre år (fem år för serverversionen). Som vanligt i nya Ubuntuversioner är många program uppdaterade till en nyare version. Skrivbordsmiljön Gnome är uppdaterad till version 2.22
Vad är det för operativsystem i burkarna som säljs idag? Windows Vista över allt gissar jag. Marknadsekonomin är satt ur spel, i stället gäller Microsofts femårsplaner enligt vilka Windows XP nu är ute och alla ska ha Vista oavsett om de vill eller inte.

Att vända upp till ned på sidan eller att tänka om nedan

I fullständig parlamentarisk enighet, från vänsterpartiet till moderaterna, bestämde man i mitten 1990-talet att inrikta penningpolitiken enbart på inflationsbekämpning. Riksbankens mål är sedan dess enbart att hålla inflationen runt (och helst under) två procent årligen. När inflationen går över detta höjs räntan, och ekonomin stramas åt. Teorin bakom denna strategi var svag redan från början, men tvåprocentsmålet backades upp av så gott som samtliga ekonomer i landet och, som nämnts, av alla politiska partier. Nu visar sig svagheterna med denna låsning till ett enda mål. Mat- och energipriserna stiger internationellt, på grund av ökad efterfrågan från de växande ekonomierna i Asien och Sydamerika. Vi har helt enkelt blivit fler som vill och kan dela på en fysiskt begränsad mängd av jordens resurser. Därför stiger priserna.
Men vad hjälper det då om den svenska riksbanken höjer räntan?
Det enda som sker är att den svenska efterfrågan dämpas och arbetslösheten ökar. De internationella prisstegringarna berörs inte alls av denna åtstramning. Riksbankens politik skapar arbetslöshet i Sverige utan att på något sätt lösa de underliggande problemen med begränsade resurser för en växande världsbefolkning. Det är dags att överge inflationsmålet som enda fixpunkt för penningpolitiken, och komplettera det med andra målsättningar. Riksbanken bör sträva efter låg inflation, men även ha som mål full sysselsättning och hög tillväxt. En sådan bred målsättning skulle ge riksbanken den flexibilitet som är nödvändig i en globaliserad värld. Den nuvarande politiken fick sitt internationella genombrott i slutet av 1980-talet, alltså i en tid med helt andra förutsättningar än de som nu råder. Den ensidiga fixeringen vid inflationsbekämpning är helt enkelt ålderdomlig och inaktuell och skapar i dag bara ekonomisk stagnation.
Sören Wibe Professor i skogsekonomi