Med Ubuntu blir människan fri

Ubuntu är ett gemensamt utvecklat linux-baserat operativsystem som är perfekt för en bärbar, en desktop eller en server. Det innehåller alla applikationer du behöver - en webläsare, ordbehandling, presentation, kalkylprogram och mycket mer.

Ubuntus löfte

Det finns många sätt att få tag på en kopia av Ubuntu - alla beskrivs på Ubuntus webbsidas nedladdningssida.
Det första sättet är att ladda ner en ISO-avbildning från en spegelserver nära dig och skapa en CD-skiva för att installera Ubuntu. Det finns två typer av CD-skivor:
Skrivbordsskiva (Desktop CD) - skrivbordsskivan låter dig prova på Ubuntu utan att ändra på din dator över huvud taget, och om du vill kan du senare installera det permanent. Den här CD-typen är den de flesta vill ha.
Textlägesinstallationsskiva (Text-mode install CD) - textlägesskivan låter dig utföra vissa specialinstallationer av Ubuntu. Den här CD-typen är avsedd för syften som att skapa förkonfigurerade OEM-datorer eller att skapa automatiska installationer. Du kan också använda den som en paketkälla när du uppgraderar äldre installationer.
Om du inte har en CD-brännare, eller om du har begränsad eller väldigt dyr bandbredd, kan vi skicka dig tryckta kopior av skrivbordsskivan helt gratis. Du kan skicka efter skivor via Shipit, Ubuntus CD-distribueringssystem.Det kan ta flera veckor innan beställda CD-skivor anländer
Du kan också kontakta ditt lokala Ubuntu Local Community Team (LoCoTeam) - Ubuntu Sverige. Ubuntu Sverige är en självorganiserad grupp av Ubuntu-entusiaster som vill sprida Ubuntu i Sverige. Ubuntu Sverige har oftast extra kopior av Ubuntu-skivor, och skänker gärna bort dem gratis. Du kan besöka Ubuntu Sverige, eller hitta motsvarande grupperingar i resten av världen på Ubuntus wiki.
Ett annat sätt att få tag på Ubuntu är att gå med i en lokal Linux Users Group (LUG) och fråga om någon kan ge dig en kopia. Oftast behöver du betala kostnaden för CD-skivan och frakten.
Om du inte känner till någon LUG i närheten av dig, kan du hitta en lista på Linux Users Groups WorldWide.

I Windows med Nero eller annat brännarprogram

Ladda ner ISO-filen till din hårddisk (ca 690MB). (Se Ladda ner för nedladdningsställen)
Sätt in en tom CD i din CD-brännare, Starta Nero
Följ guiden och välj Data CD
När guiden avslutas, klicka på Bränn Avbildning på Arkiv-menyn
I Öppna-dialogen, välj ISO-filen, och klicka på Öppna
I guiden, klicka på Bränn för att skapa Ubuntuskivan

Installera (Här finns en en bra instruktionssida)
Första delen av installationen
Andra delen av installationen
Utforska ditt nya operativsystem
Läs mer
Introduktion
Den här sidan är tänkt att vara till hjälp vid installationen av Ubuntu, men gäller i stort sätt även för Kubuntu och Edubuntu.
Förberedelser
Checklista:
Testa Ubuntu med en Live-CD på din dator innan du påbörjar installationen
Säkerhetskopiera eventuella gamla filer som du vill behålla
Läs sidan DualBoot om du vill installera Ubuntu parallellt med tex. Windows eller Mac OS

Första delen av installationen
För att påbörja installationen måste datorn startas med installationsskivan i datorns CD-läsare.
Om allt fungerar som det ska bör du komma till en skärm som väntar på att du ska sätta igång installationen - tryck bara på Enter för att fortsätta.
När installationen startats kommer din dator att läsa in en del information från skivan till din dator.
På skärmen kommer detta att visa sig som en massa text som far förbi i svindlande fart.
Detta är helt normalt och är du tålmodig några sekunder kommer en grå och blå meny framträda.
Välj det språk din Ubuntu-installation ska använda som standard.
Tryck på s och använd piltangenterna och bläddra nedåt tills du kommer till alternativet Swedish - Svenska.
(Vill du använda något annat språk är detta naturligtvis helt fritt och upp till dig själv.)
När du markerat ditt val trycker du Enter för att fortsätta.
Partitionering.
Det här är den läskigaste delen av installationen som i princip går ut på att din hårddisk "delas upp" och anpassas för att rymma din Ubuntu-installation.

Första delen av installationen är klar. Skivan matas nu ut och datorn startas om.
Andra delen av installationen
Efter du startat om datorn så kommer en massa paket installeras, det är inget som du behöver kolla på. Du kan gå och fika, återvänd efter några minuter för att kolla om det är klart. När alla paket är installerade så kommer du komma till en inloggningsskärm där du ska logga in med dit användarnamn och sedan ange ditt lösenord som du fick uppge under första delen av installationen.
Utforska ditt nya operativsystem
När du äntligen har installerat Ubuntu på din dator är det dags att lära känna systemet! Om du inte använt skrivbordsmiljön Gnome tidigare kan du ha behållning av att läsa vår Rundtur i Ubuntu.
Mer information om hur saker och ting fungerar och hjälp med att lösa problem kan du hitta på vår sida Hjälp och handledning.
Läs mer Ubuntu Linux / Windows Dual Boot Instructional Video (film)
Installing Software on Ubuntu Linux (film)
OSVids.com har ett par filmer som visar installationsförloppet
Installationshjälp (senast redigerad 2006-08-20 09:55:58 av JohanLundmark)
Partitionering och uppstart
Grafisk partitionsredigerare
Gparted är ett grafiskt verktyg för att ändra hårddiskpartitioner.
Installera paketet gparted (se Kapitel 2, Lägga till, ta bort och uppdatera program).
Du kan köra programmet med System->Administration ->Gnome-partitionsredigerare.
Gör partitioner tillgängliga i Ubuntu
Windows och andra partitioner bör automatiskt bli tillgängliga i Ubuntu. Om de inte blir det kan du aktivera dem med det grafiska diskverktyget.
Öppna System->Administration->Diskar
Välj rätt hårddisk, och klicka på fliken Partitioner.
Välj partitionen du är intresserad av, och klicka på Aktivera
För att avmontera partitionen, klicka på Avaktivera.
Gör partitioner tillgängliga automatiskt
Om igen, Windows och andra partitioner bör bli automatiskt tillgängliga i Ubuntu. Om de inte blir det kommer följande procedur göra dem automatiskt tillgängliga:
Läs “Kontrollera hårddiskanvändning och visa partitionstabellen”
Först gör du en mapp där partitionen ska göras åtkomlig ("monteras"):
sudo mkdir /media/windows
Nästa steg är att göra en backup på konfigurationsfilen för diskar och öppna den med en textredigerare med administratörsrättigheter:
sudo cp /etc/fstab /etc/fstab_backup
gksudo gedit /etc/fstab
Lägg till följande rad i slutet av filen:
/dev/hda1 /media/windows ntfs umask=0222 0 0
Ersätt /dev/hda1 med det korrekta enhetsnamnet på din partition.
Om din Windowspartition använder filsystemet FAT32 ersätter du ntfs med vfat i ovanstående kommando.
Om du har ett FAT32-filsystem är det säkert att dela ut läs- och skrivrättigheter. Detta gör du genom att ändra värdet på umask till 0000.
Spara den ändrade filen (ett exempel)
Ändringarna börjar gälla när du har startat om datorn.
Kör ett systemkommando automatiskt vid uppstart
Ibland kan det vara användbart att lägga till ett kommando i uppstartprocessen så att din dator kör det vid varje uppstart.
För att göra detta:
Ändra på crontab med administrativa rättigheter (se “Root och sudo”):
sudo crontab -e
Lägg till följande rad:
@reboot /home/användare/kommando
Ersätt /home/användare/kommando med den fullständiga sökvägen till ditt kommando
Spara filen och avsluta.
Ändra vilket operativsystem som normalt startas
För att ändra vilket operativsystem som normalt startas måste du ändra i konfigurationsfilen för uppstart.
Gör en säkerhetskopia av din uppstartskonfigurationsfil och öppna den i en textredigerare:
sudo cp /boot/grub/menu.lst /boot/grub/menu.lst_backup
gksudo gedit /boot/grub/menu.lst
Hitta den här raden:
...
default 0
...
Ersätt den med följande rad:
default nummer_på_den_partitionen_du_vill_starta
Spara den ändrade filen (ett exempel)
Aktivera/avaktivera uppstartstjänster permanent
Det här kräver administrativa rättigheter (se “Root och sudo”).
Kör Tjänstinställningar: System->Administration->Tjänster.
Skriv in ditt lösenord.
Bock för/av de tjänster du vill ska köras/inte ska köras, och klicka sedan på OK när du är klar.
För bättre kontroll över uppstartstjänsterna, installera programmet bum från förrådet Universe (se Kapitel 2, Lägga till, ta bort och uppdatera program) och kör det: System->Administration->Boot-up Manager.
Grunderna i Linux
Linux är inspirerat av operativsystemet Unix som kom till 1969, och har sedan dess hela tiden använts och utvecklats. En stor del av designen bakom Unix finns också i Linux och är centrala för förståelsen av grunderna i systemet.
Unix var först och främst byggt för kommandoradsgränssnitt, och det arvet har följt med till Linux. Därför är det grafiska användargränssnittet med sina fönster, ikoner och menyer byggda ovanpå ett enkelt kommandoradsgränssnitt. Det här innebär även att Linux filsystem är uppbyggt för att vara enkelt att hantera och komma åt från kommandoraden.
Mappar och filsystem
Linux och Unix filsystem är ordnade i en hierarkisk, trädlik struktur. Den högsta punkten i filsystemet är / eller root-katalogen. Enligt Unix och Linux design är allt en fil - inklusive hårddiskar, partitioner och borttagbar media. Det här innebär att alla andra filer och kataloger (inklusive andra hårddiskar och partitioner) ligger under root-katalogen.
Till exempel visar /home/jebediah/cheeses.odt den korrekta, fullständiga sökvägen till filen cheeses.odt som ligger i katalogen jebediah som ligger i katalogen home, som i sin tur ligger under root-katalogen (/).
Under root-katalogen (/) finns det ett antal viktiga sytemkataloger som är vanliga i nästan alla Linuxdistributioner som används. Följande är en lista över vanliga kataloger som finns i root-katalogen (/):
/bin viktiga binära program
/boot - konfigurationsfiler för uppstarten (boot på engelska)
/dev - alla enheter (device på engelska)
/etc - konfigurationsfiler, uppstartsskript, etc...
/home - lokala användares hemkataloger (home på engelska)
/lib - systembibliotek (libraries på engelska)
/lost+found - ger dig upphittade filer som fanns under root-katalogen (/)
/media - monterad (laddad) borttagbar media som CD-skivor, digitalkameror, mm...
/mnt - monterade filesystem
/opt - erbjuder dig en plats att installera valfria (optional) program
/proc - en speciell dynamisk katalog som håller ordning på information om systemet, däribland de processer som körs
/root - root-användarens hemkatalog, uttalas 'slash-root'
/sbin - viktiga systembinärer
/sys - systemfiler
/tmp - temporära filer
/usr - program och filer som för det mesta är tillgängliga för alla användare (users på engelska
/var - föränderliga (variable) filer som loggar och databaser
Rättigheter
Alla filer i ett Linuxsystem har rättigheter som tillåter eller hindrar andra från att titta på, modifiera, eller köra dem. Superanvändaren "root" har möjligheten att komma åt alla filer i datorn. Varje fil har begränsningar, användarrestriktioner och har en ägare och en grupptillhörighet.
Varje fil går att säkra med följande tre rättigheter, ordnade efter viktighet:
användare (user)
gäller den användaren som äger filen
grupp (group)
gäller den gruppen som filen tillhör
andra (other)
gäller alla andra användare
I var och en av de tre uppsättningarna rättigheter finns de faktiska rättigheterna. Rättigheterna, tillsammans med hur deras funktion skiljer sig mellan filer och mappar, berättas nedan:
läsa (read)
filer kan visas/öppnas
kataloginnehåll kan visas
skriva (write)
filer kan redigeras eller tas bort
kataloginnehåll kan ändras
körbara (execute)
körbara filer kan köras som program
kataloger går att gå in i
För att visa och ändra rättigheterna på filer och kataloger, öppna Platser->Hemkatalog och högerklicka på en fil eller katalog. Välj sedan Egenskaper. Rättigheterna finns under fliken Rättigheter och låter dig ändra alla rättighetsnivåer om du äger filen.
För att lära dig mer om filrättigheter i Linux, läs filrättighetssidan i Ubuntu Sveriges wiki.
Root och sudo
Root-användaren i GNU/Linux är användaren som har administrativa rättigheter på din dator. Normala användare har inte den rätten av säkerhetsskäl. Ubuntu inkluderar dock ingen root-användare. Istället ges administrativa rättigheter till respektive användare, som kan använda programmet "sudo" för att utföra administrativa sysslor. Den första användaren du skapade under installationen kommer normalt att ha sudo-rättigheter. Du kan begränsa och tillåta tillgång till sudo för användare med programmet Användare och grupper (se “Användare och grupper” för mer information).
När du kör ett program som kräver root-privilegier kommer sudo att be dig skriva in ditt vanliga lösenord. Det här ser till att fientliga program inte kan skada ditt system, och påminner dig om att du kommer att utföra administrativa åtgärder som kräver att du är försiktig!
För att använda sudo när du är vid en kommandorad, skriv helt enkelt "sudo" innan kommandot du vill köra. Sudo kommer sedan att be dig om ditt lösenord.
Sudo kommer att komma ihåg ditt lösenord en stund. Den här funktionen designades för att låta användare utföra flera administrativa uppgifter utan att bli tjatad på om lösenordet varje gång.
Var försiktig när du utför administrativa sysslor, du kan skada ditt system!
Några andra tips när du använder sudo:
För att få en "root"-terminal, skriv "sudo -i" i en kommandorad.
Alla grafiska konfigurationsverktyg som följer med Ubuntu använder redan sudo, så de kommer att fråga dig om ditt lösenord om det behövs.
För mer information om programmet sudo och frånvaron av en root-användare i Ubuntu, läs sudo-sidan i Ubuntu Sveriges wiki.
Terminaler
Att arbeta vid en kommandorad är inte så skrämmande som du kanske tror. Det krävs ingen speciell kunskap för att kunna använda en kommandorad: det är ett program som alla andra. Nästan allt i Linux kan göras med en kommandorad, och även om det finns grafiska verktyg för de flesta program är de inte alltid tillräckligt. Det är här kommandoraden är användbar.
Terminalen kallas oftast för kommandoraden eller skalet. Förr i tiden var det såhär en användare kommunicerade med en dator, och även om det inte stämmer längre har Linuxanvändare upptäckt att det ofta går snabbare att använda ett skal än en grafisk motsvarighet, så därför används kommandorader än idag. Här får du lära dig hur du använder en terminal.
Ursprungligen var en terminal en filhanterare, och den går fortfarande att använda som en filhanterare om det grafiska gränssnittet inte fungerar. Du kan använda terminalen som en filhanterare för att leta upp dina filer och ångra ändringarna du har gjort.
Starta terminalen
För att starta en Terminal, välj Program->Tillbehör->Terminal.
Vanliga kommandon
Visa kataloger: - ls
Programmet ls (LiSt) listar filer i olika färger med formaterad text
Skapa kataloger: - mkdir (katalognamn)
Programmet mkdir (MaKeDIRectory) skapar en katalog.
Byt katalog: cd (/katalog/plats)
Programmet cd (ChangeDirectory) kommer att flytta dig från den nuvarande katalogen till en katalog du skriver.
Kopiera filer/kataloger: - cp (fil eller katalognamn) (till katalog eller filnamn)
Programmet cp (CoPy) kopierar alla filer du vill. Kommandot cp -r kommer att kopiera alla kataloger du skriver.
Ta bort filer/kataloger: - rm (fil- eller katalognamn)
Kommandot rm (ReMove) kommer att ta bort alla filnamn du skriver. Kommandot rm -rf kommer att ta bort alla kataloger du skriver.
Byta namn på filer/kataloger: - mv (fil- eller katalognamn)
Kommandot mv (MoVe) byter namn/flyttar på de filer du skriver.
Hitta filer/kataloger: - locate (fil- eller katalognamn)
Kommandot locate kommer att söka i din dator efter det filnamn du skriver. Det använder ett index över filerna på din dator för att vara snabbt: för att uppdatera det, kör kommandot updatedb. Det här kommandot körs automatiskt varje dag om du lämnar den igång. Det behöver köras med administrativa rättigheter (se “Root och sudo”).
Du kan också använda jokertecken för att matcha en eller flera filer, som "*" (för alla filer) eller "?" (för att matcha ett tecken).
För en mer djupgående introduktion till kommandoraden i Linux, läs kommandoradsguiden i Ubuntu Sveriges wiki.
Växla till konsolläge
Det vanliga sättet att komma åt kommandoraden i Ubuntu är att starta en terminal (se “Starta terminalen” ovan), men ibland är det användbart att växla till en riktig konsol:
Använd tangentkombinationen Ctrl-Alt-F1 för att växla till den första konsolen.
För att växla tillbaka till skrivbordsläge, använd tangentkombinationen Ctrl-Alt-F7.
Det finns sex konsoler tillgängliga. De går var och en att komma åt med tangentbordskombinationerna Ctrl-Alt-F1 till Ctrl-Alt-F6.
Stäng av det pipande ljudet i terminalen
Starta en Terminal genom att välja Program->Tillbehör->Terminal från skrivbordsmenysystemet.
Välj Redigera->Aktuell Profil...
Textredigering
Alla konfigurationer och inställningar i Linux sparas i textfiler. Även om du oftast kan ändra konfigurationen genom det grafiska användargränssnittet kan du ibland känna att du behöver ändra dem för hand. Gedit är det texteditor som följer med Ubuntu, och du startar den genom att klicka på Program->Tillbehör->Textredigerare i menysystemet på skrivbordet.
Ibland körs Gedit från en kommandorad med gksudo i den här guiden, vilket kör Gedit med administrativa rättigheter för att ändra på konfigurationsfiler.
Om du behöver använda en textredigerare i en kommandorad kan du använda nano, vilket är en enkel textredigerare. När du kör den från en kommandorad, använd alltid följande kommando, vilket ser till att textredigeraren inte lägger till några radbrytningar:
nano -w
För mer information om hur du använder nano, läs guiden på wikin.
Det finns också några andra terminalbaserade textredigerare tillgängliga i Ubuntu. Några populära är VIM och Emacs (fördelarna och nackdelarna med respektive texteditor har orsakat mycket debatt bland linuxanvändare). De här är mer komplexa än nano, men är även mer kraftfulla.
Användare och grupper
För att lägga till användare eller grupper till ditt system, använd programmet Användare och grupper som du hittar i System->Administration->Användare och grupper.
För att lägga till en ny användare, klicka på Lägg till användare.... Fyll i datafälten, och klicka sedan på OK. För att ändra egenskaper för respektive användare, klicka på knappen Egenskaper som finns i huvudfönstret i fliken Användare.
För att lägga till en ny grupp, välj fliken Grupper och klicka på Lägg till grupp.... Välj ett namn på den nya gruppen och, om du vill, ändra standardvärdet för Grupp-id. Om du försöker avända ett Grupp-id som redan används kommer du att bli varnad.
Du kan lägga till användaren till den nyligen skapade gruppen genom att välja en användare från den vänstra menyn och klicka på knappen Lägg till. Att ta bort en användare är lika enkelt som att lägga till en: välj användaren från den högra menyn, och klicka på Ta bort. Klicka på OK när du är färdig, så kommer den nya gruppen med eventuella användare att skapas.
För att ändra egenskaperna för en grupp, välj en grupps namn från huvudfönstret i fliken Grupper, och klicka på knappen Egenskaper.
För att ta bort en användare eller en grupp från systemet, välj användaren eller gruppen du vill ta bort, och klicka på Ta bort.

Lägga till, ta bort och uppdatera program
Lägg till/Ta bort program är ett enkelt grafiskt sätt att installera och ta bort program i Ubuntu. För att starta Lägg till/Ta bort program, klicka på Program->Lägg till/Ta bort... i skrivbordets menysystem.
Att köra Lägg till/Ta bort program kräver administrativa rättigheter (se “Root och sudo”).
För att installera nya program, välj kategori till höger, och bocka sedan för rutan för det programmet du vill installera. När du är klar, klicka på Verkställ varpå alla de program du valde kommer att laddas ner och installeras automatiskt, och dessutom installera eventuella andra program som krävs.
Om du vet namnet på programmet du vill ha kan du även använda Sök-verktyget högst upp i fönstret.
Om du inte har aktiverat paketarkiven på internet kommer du eventuellt bli ombedd att mata in din Ubuntu CD-ROM för att installera paket.
Vissa program och paket går inte att installera med Lägg till/Ta bort program. Om du inte hittar paketet du letar efter, tryck på Avancerat så öppnas Pakethanteraren Synaptic (se nedan).

Partitionering och uppstart
Grafisk partitionsredigerare
Gparted är ett grafiskt verktyg för att ändra hårddiskpartitioner.
Installera paketet gparted (se Kapitel 2, Lägga till, ta bort och uppdatera program).
Du kan köra programmet med System->Administration ->Gnome-partitionsredigerare.
Gör partitioner tillgängliga i Ubuntu
Windows och andra partitioner bör automatiskt bli tillgängliga i Ubuntu. Om de inte blir det kan du aktivera dem med det grafiska diskverktyget.
Öppna System->Administration->Diskar
Välj rätt hårddisk, och klicka på fliken Partitioner.
Välj partitionen du är intresserad av, och klicka på Aktivera
För att avmontera partitionen, klicka på Avaktivera.
Gör partitioner tillgängliga automatiskt
Om igen, Windows och andra partitioner bör bli automatiskt tillgängliga i Ubuntu. Om de inte blir det kommer följande procedur göra dem automatiskt tillgängliga:
Läs “Kontrollera hårddiskanvändning och visa partitionstabellen”
Först gör du en mapp där partitionen ska göras åtkomlig ("monteras"):
sudo mkdir /media/windows
Nästa steg är att göra en backup på konfigurationsfilen för diskar och öppna den med en textredigerare med administratörsrättigheter:
sudo cp /etc/fstab /etc/fstab_backup
gksudo gedit /etc/fstab
Lägg till följande rad i slutet av filen:
/dev/hda1 /media/windows ntfs umask=0222 0 0
Ersätt /dev/hda1 med det korrekta enhetsnamnet på din partition.
Om din Windowspartition använder filsystemet FAT32 ersätter du ntfs med vfat i ovanstående kommando.
Om du har ett FAT32-filsystem är det säkert att dela ut läs- och skrivrättigheter. Detta gör du genom att ändra värdet på umask till 0000.
Spara den ändrade filen (ett exempel)
Ändringarna börjar gälla när du har startat om datorn.
Kör ett systemkommando automatiskt vid uppstart
Ibland kan det vara användbart att lägga till ett kommando i uppstartprocessen så att din dator kör det vid varje uppstart. För att göra detta:
Ändra på crontab med administrativa rättigheter (se “Root och sudo”):
sudo crontab -e
Lägg till följande rad:
@reboot /home/användare/kommando
Ersätt /home/användare/kommando med den fullständiga sökvägen till ditt kommando
Spara filen och avsluta.
Ändra vilket operativsystem som normalt startas
För att ändra vilket operativsystem som normalt startas måste du ändra i konfigurationsfilen för uppstart.
Gör en säkerhetskopia av din uppstartskonfigurationsfil och öppna den i en textredigerare:
sudo cp /boot/grub/menu.lst /boot/grub/menu.lst_backup
gksudo gedit /boot/grub/menu.lst
Hitta den här raden:
...
default 0
...
Ersätt den med följande rad:

default nummer_på_den_partitionen_du_vill_starta
Spara den ändrade filen (ett exempel)
Aktivera/avaktivera uppstartstjänster permanent
Det här kräver administrativa rättigheter (se “Root och sudo”).
Kör Tjänstinställningar: System->Administration->Tjänster.
Skriv in ditt lösenord.
Bock för/av de tjänster du vill ska köras/inte ska köras, och klicka sedan på OK när du är klar.
För bättre kontroll över uppstartstjänsterna, installera programmet bum från förrådet Universe (se Kapitel 2, Lägga till, ta bort och uppdatera program) och kör det: System->Administration->Boot-up Manager.

Det här kapitlet är en komplett guide i hur du lägger till, tar bort och uppdaterar program på en Ubuntudator.

Ibland släpper Ubuntuutvecklarna säkerhetsuppdateringar eller funktionsuppdateringar för paket och program i Ubuntu.

När de här uppdateringarna görs tillgängliga kommer Ubuntu att informera dig med en pop-up och en röd ikon i din notifieringsruta. För att uppdatera ditt system, klicka på den röda knappen, skriv in ditt lösenord, och klicka på OK.

Programmet Programvaruuppdateringar kommer att visa alla tillgängliga uppdateringar: för att ladda ner och installera dessa uppdateringar, klicka på Installera uppdateringar. Ubuntu kommer nu att ladda ner och installera de tillgängliga uppdateringarna från internet.

När Programvaruuppdateringar är färdigt med att uppdatera ditt system, stäng pop-up-fönstret med knappen Stäng, och stäng sedan Programvaruuppdateringar för att avsluta uppdateringen av ditt system.
När du har installerat vissa viktiga uppdateringar kan det vara nödvändigt att du startar om din dator. I så fall kommer Ubuntu informera dig med en popup och en ikon i din notifieringsruta.

Tidningen Computer Sweden utropar Ubuntu till den populäraste Linux-distributionen efter att de tagit del av en undersökning webbplatsen desktoplinux.com årligen gör bland sina medlemmar. Med 15 000 svar har de ett ganska stort underlag att basera sin mätning på. Med knappt 30 % andel så var Ubuntu nästan tre gånger större än tvåan moderdistributionen Debian.

Ubuntu-teamet är snabbast att rätta och distribuera sårbarheter i operativsystemet. Det har varit en sommar med mycket uppdateringar, men det är viktigt att ha en snabb och effektiv hantering av säkerhetsbrister för system som används i affärskritiska sammanhang.

De flesta Linux-distributioner består till största delen av samma källkoder så vad är det som skiljer dem åt? Ubuntu, Novell och Red Hats respektive företagsanpassade operativsystem levereras med underhållsavtal, kostnadsfritt i Ubuntus fall. Hur står de sig i jämförelse med övriga?

Edmund DeJesus på SearchSecurity.com har i en undersökning konstaterat att Ubuntu är bäst. Hans metod var att mäta tiden mellan första rapporten om en sårbarhet till dess en uppdatering är distribuerad.

Det finns ett stort programutbud till Ubuntu. Men hur skall man hitta rätt bland alla dessa tusentals program?
Nedan följer en lista med populära och vanliga program som inkluderar kostnaden i butik för en enstaka licens att använda programmet. Klicka på Ubuntu-programnamnet så får du mer information.
Priserna är hämtade från Dustinhome.se i augusti 2005.

Sydafrikanska Linuxdistributionen Ubuntu är på gång med en ny version och har intagit förstaplatsen på mångas favoritlistor.

Ubuntu 7.04 Feisty Fawn!

Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon är här !

Ubuntus löfte

I Windows med Nero eller annat brännarprogram